För lite tid och knappa resurser. Det är den bild som träder fram i studentkårens granskning av studievägledningen vid SU. Bristerna påverkar både kontakten med arbetslivet och om studenter slutför sina studier.

Text & foto: Jennie Aquilonius

Annika Carlson

– Studievägledningen på universitetet har ont om resurser, både tid och pengar. Därför är verksamheten inte kvalitativ och förebyggande utan mer ad hoc-mässig, den skulle kunna vara betydligt mer än den är, säger Annika Carlson, påverkanssekreterare för arbetsmarknad på Stockholms universitets studentkår.

Under hösten har hon granskat studievägledningen vid Stockholms universitet, SU, genom att titta på institutionernas hemsidor och intervjua 46 studievägledare, en per institution. De vägledare som jobbar på central nivå finns av praktiska skäl inte med i studien.

Otydlighet och mångsysslare
Granskningen visar att 40 procent av de intervjuade inte fått storleken på sina tjänster definierade. De vet alltså inte hur många procent av arbetstiden de ska lägga på studievägledning. Flera har dessutom andra administrativa arbetsuppgifter och är exempelvis även lärare, studierektorer eller internationella koordinatorer.
– Det här påverkar institutionernas relation till arbetsmarknaden eftersom studievägledaren är en central person i kontakten med arbetslivet. Många pratar om vikten av arbetslivsanknytning och då borde det här vara en prioriterad fråga, säger Annika Carlson.

Hon menar att även retentionen, att studenter fortsätter plugga och inte hoppar av sina studier, påverkas eftersom en del av vägledarnas arbete består av att ge studenter information om utbildning, yrken och arbetsmarknad. Det kan kopplas till breddad rekrytering, att universitetet vill rekrytera studenter från studieovana hem, eftersom personer med icke-akademisk bakgrund ofta är de som hoppar av.
Annika Carlson tycker också att många av institutionernas hemsidor är dåligt uppdaterade och att det ofta finns en mejladress eller ett telefonnummer, men inget namn.
– I arbetet med undersökningen har jag själv ofta haft svårt att få tag i folk, trots telefontider.

Riktlinjerna ses över
Undersökningen visar även att få institutioner har egna anvisningar för hur studievägledningen ska bedrivas. En del av de intervjuade kände inte heller till SU:s generella riktlinjer.

Riktlinjerna ska revideras under våren och studentkåren vill då vara med och se till att studenternas behov tas tillvara på ett bättre sätt. Annika Carlsons granskning presenteras på Studentavdelningens torsdagskonferens den 16 februari. Hon hoppas att undersökningen ska leda till en diskussion om hur studievägledningsarbetet kan förbättras.