Snart har ett läsår passerat sedan studentkårernas trygga inkomstkälla försvann. Från den 1 juli 2010 är det inte längre obligatoriskt för studenter att betala kårmedlemsavgift. Sedan dess har kampen om medlemmarna tagit fart – och flera av landets kårer har lyckats bättre än vad någon vågat hoppas på.

Text: Jennie Aquilonius Foto: Amalthea Frantz

21 921 personer. Så många registrerade sig som medlemmar hos Stockholms universitets studentkår, SUS, under hösten. Det är 10 000 fler än vad kåren försiktigt räknade med för ett år sedan. Det finns ingen tydlig förklaring till de höga siffrorna, även om det hörts röster om att många studenter missat att de inte måste betala, trots den stora uppmärksamhet som avskaffandet av kårobligatoriet har fått.
– Det är svårt att veta varför så många valt att bli medlemmar. Enligt tidigare medlemsundersökningar uppskattar studenterna rabatter och möjligheten att få hjälp i olika situationer, säger Gustav Kihlberg, ordförande för SUS.
Medlemsantalet för vårterminen var i mitten av mars 19 500, alltså ett par tusen färre än under höstterminen. Något som SUS ordförande menar kan bero på att antalet studenter vanligtvis minskar under våren. Han säger att det första årets medlemssiffror antagligen inte utgör något standardmått för hur det blir i framtiden. Att antalet röstberättigade i kårvalet minskat tror han inte kommer påverka valdeltagandet den 9–13 maj.

Frågan är om SUS medarbetare orkar dra in 20 000 medlemmar varje termin även i fortsättningen. Gustav Kihlberg tror att kraften finns där, och vill arbeta för tillgänglighet och förmåner.
– Studentombuden är till exempel något av det viktigaste vi har, det är många som söker sig till dem. Under förra verksamhetsåret hade enheten cirka 100 ärenden och nu är vi redan uppe i över 150.
Inför avskaffandet av kårobligatoriet, under vårterminen 2010, laddade kåren upp med förmåner för att locka medlemmar. Bland annat tog Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, beslut om att koppla Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, till kårmedlemskap. Studenter måste nu vara medlemmar både för att få stå i kön och bo i bostäderna.

Andra förändringar var att tre personer sades upp under verksamhetsåret 2009/2010, exempelvis i receptionen i Nobelhuset och kårexpeditionen i Allhuset. I stället anställdes bland andra ytterligare ett studentombud. Generellt har det totala antalet anställda och förtroendevalda varit relativt oförändrat under de senaste två åren.

Trots kårens hårda arbete för att värva medlemmar har fortfarande inga medlemsvillkor tagits fram efter det att medlemskapet blev frivilligt. Det finns alltså ingenting som reglerar studenternas rättigheter och skyldigheter, eller vad kåren kan göra med medlemmarnas personuppgifter. Enligt en av de ansvariga på kåren ska beslut om villkoren fattas i maj.
SUS har även talat om vikten av kommunikation. Det finns dock ingen kommunikationsplan eller marknadsföringsstrategi, även om en kommunikationsplan är under produktion. Det finns inte heller någon särskild pott avsatt för marknadsföring.

En strategi för att överleva var att kåren under förra verksamhetsåret slöt ett avtal med universitetet om ett årligt stöd på 7,85 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner skulle täcka Gaudeamus kostnader. Statsbidraget ligger i dag på 3,2 miljoner kronor och medlemsantalet har stigit långt över förväntan.
Trots det ökar den förväntade förlusten ständigt. Från cirka minus 1,5 miljoner i den preliminära budgeten i juni 2010, via minus 1,9 miljoner i den definitiva budgeten som antogs i september, till minus 2,6 miljoner i mars 2011.
Vad beror det på?
– När vi gjorde vår budget använde vi förra årets modell som utgångspunkt. Det fanns en del felaktigheter i den som vi har rättat till under året, exempelvis hade inte personalförsäkringar tagits med. Därför har förlusten ökat på papperet, i verkligheten skulle siffran ha blivit densamma. Vi har dock fortfarande målet att kåren inte ska gå med förlust verksamhetsåret 2013/2014. Ett steg mot det målet är att säga upp Allhuset, vars hyra är på drygt en miljon, och i stället bara hyra Lilla salen, säger Gustav Kihlberg.

Sedan receptionen i kårhuset försvann efter sommaren 2010 har en hel del vilsna studenter irrat runt i kårhuset på jakt efter någon att prata med. Om de ens kommit in. För att öka tillgängligheten har kåren i stället placerat sig i det så kallade Glasrummet vid biblioteket där IT och Medias Helpdesk tidigare fanns.
Enligt instruktionerna till medarbetarna ska rummet tillsammans med webbplatsen vara SUS ansikte utåt: ”Genom inredning, informationskanaler och personliga möten vill vi upplysa om vad studentkåren gör samt informera om medlemskapet.”
Enligt en av studentkårens medarbetare, som vill vara anonym, har planerandet och genomförandet av det nya rummet varit bristfällig.
– Initiativet med Glasrummet är bra, men det har varit svårt att få igenom idéer från de förtroendevalda. Möten tar till sig synpunkterna men vi vet inte om någon förändring sker. Vi fick inte information om när det skulle öppnas eller vad vi skulle göra där, det kom efter att vi suttit där i en vecka, vilket var frustrerande.

När Gadden går förbi Glasrummet är det fortfarande inte helt färdiginrett. Två studenter kommer in och frågar om studentkortet. I de gröna sofforna sitter studenterna Elissa Berrill, Kat Grigg och Simon Jakobsson tillsammans med SUS internationella samordnare Kyle Verboomen.
– Vi är här för att planera miljöveckan Earth Week. Den äger rum 9–13 maj och anordnas för att uppmärksamma miljöfrågor, exempelvis hur mycket av soporna på campus som kan återvinnas eller komposteras, säger Elissa Berrill.
En stund senare kommer en student in och frågar efter IT & Medias Helpdesk. Kårens förhoppning är att deras rum på campus snart ska ha fastnat i studenternas medvetande.

Kårobligatoriet…

… innebar att det var obligatoriskt för studenter vid universitet och högskolor att vara medlemmar i en studentkår.
I Uppsala och Lund behövde studenterna även vara med i en nation och i Stockholm i en fakultetsförening. Obligatoriet avskaffades 1 juli 2010.

Andra kårer vid Stockholms universitet

Studentförbundet för Socialt  arbete (Socialhögskolan)
Anslutningsgrad 75 procent.
Medlemsavgift 250 kronor.
Kåren har tvingats att spara och hitta nya inkomster som försäljning av kaffe och böcker. Den har fått jobba mer med att synas, sprida information och hitta fler erbjudanden.

DISK (Studentkåren vid institutionen för data- och systemvetenskap)
Anslutningsgrad 75 procent.
Medlemsavgift 150 kronor.
Avskaffandet av kårobligatoriet har påverkat kåren positivt på många sätt, även om de förlorat lite pengar. De har gått ut starkt i form av marknadsföring och en insparksperiod för nya studenter.

STUDENTKÅREN VID JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation)
Anslutningsgrad 60 procent.
Medlemsavgift 100 eller 200 kronor, beroende på förmåner.
Kåren har förlorat medlemmar vilket har inneburit minskade intäkter. Det ställer högre krav på de aktiva att marknadsföra kåren. Till exempel är fotbollslaget JMK-United tillbaka och det finns en ny festgrupp.