Inhyst i en gammal sjukhuslokal på en bakgård vid Mariatorget ligger nystartade Crossroads. Här kan EU-migranter som lever i hemlöshet och fattigdom få hjälp och stöd av bland andra frivilliga studenter inom allt från språk till hårvård. Gaudeamus har följt SU-studenten Benjamin Rönne-Petersen som har varit med som juridikrådgivare sedan starten.

Text & foto: Jennie Aquilonius

En doft som påminner om en frisörsalong letar sig ut mot ingången tillsammans med ljudet från en rakapparat. Projektutredaren Malena Bonnier visar in i lokalen och berättar att besökarna kan äta frukost och lunch, duscha och använda telefon på Crossroads.
– De kan även få juridisk rådgivning, psykologiskt stöd och gå intensivkurser i svenska. De så kallade EU-vägledarna hjälper till med individuella handlingsplaner och ger råd, säger hon.
En man sitter i en stol och får huvudet rakat av en frisörelev. I rummet till höger finns soffor, stolar och ett litet rökrum. Någon röker en cigarett. Läppjar på morgonkaffet. Mittemot finns två datorrum och längre fram sätter en man igång en maskin i tvättstugan där galgar med kläder trängs på stänger längs väggen.
Det är nästan bara män i lokalen. Många har tjänat ihop pengar för att resa till Sverige och sedan utnyttjats av kriminella arbetsgivare som försvunnit. De flesta står helt utanför det sociala skyddsnätet.

I ett litet rum med blå väggar står Benjamin Rönne-Petersen och trycker till skivan på ett ljusgrönt bord.
– Det håller på att ramla isär, säger han.
Malena Bonnier berättar att de flesta möbler kommer från Stockholms Stadsmissions andrahandsbutiker. Hon pekar på en sjukhusaktig stol och säger att besökarna även kan få sina fötter omskötta av en frivillig fotvårdsterapeut varannan vecka.
Benjamin Rönne-Petersen läser sjätte terminen på juristprogrammet vid Stockholms universitet och har varit engagerad i Crossroads sedan starten. Varje onsdag mellan tio och tolv kan deltagarna, som besökarna kallas, få juridisk rådgivning. Varannan vecka ges personalen handledning.
– Vi har runt tre, fyra besök varje gång. Det kan handla om utvisningshot, att de blivit lurade av en arbetsgivare eller diskriminerade, säger Benjamin Rönne-Petersen och presenterar kollegan Magnus som är yrkesverksam jurist och inte vill framträda med efternamn.

Frisörsalongsdoften smyger sig in när dörren öppnas av en mörk, kort man klädd i jeans och vit pikétröja. Han håller en svart väska i handen och på huvudet sitter en keps som det står Jägarna på.
Benjamin Rönne-Petersen fäller ut svarta plaststolar och presenterar sig. På knagglig engelska förklarar mannen sitt ärende. Räcker fram en gul plastmapp full av slitna papper. Det visar sig att han har ett treårigt utlänningspass från Italien, sökt uppehållstillstånd i Sverige men fått avslag och vill överklaga. Benjamin Rönne-Petersen tar fram ett papper fullklottrat med ringar och kommentarer. Där försöker han samla olika förutsättningar och möjliga vägar till uppehållstillstånd.
– I want to stay here. It’s not a joke. I want to work, go to school, säger mannen med låg röst.
Benjamin Rönne-Petersen förklarar att som icke EU-medborgare är det svårt att få uppehållstillstånd. De italienska myndigheterna skulle dock kunna utfärda ett speciellt tillstånd om han kan visa att han arbetat där i minst fem år. Magnus tar fram adressen till en byrå som ska vara experter på ämnet och hänvisar mannen dit.

Ett lätt duggregn faller över Södra stationsområdet. Några kvarter från Crossroads har Malena Bonnier sitt kontor. Här bedrivs även ungdomsverksamhet och besökaren får byta våta stövlar till mjuka tofflor vid ytterdörren.
Hon berättar att olika frivilligorganisationer de senaste två åren har märkt hur antalet utländska besökare ökat i den dagliga verksamheten. Därför drogs Crossroads igång som en del av Projekt EU-medborgare (se faktaruta).
– Anledningen till att vi ville ha en separat verksamhet är att den svenska gruppen av hemlösa ofta har missbruks- eller psykiska problem. Den utländska gruppen är till stor del arbetsmigranter som sällan har den problematiken, de är främst fattiga och har behov av rätt information.

De flesta som varit i Sverige i tre månader har haft någon typ av anställning. Ofta svarta, tillfälliga arbeten. Till Crossroads kommer de för att få hjälp att hitta en vit anställning, få ett personnummer eller en bostad. Förutom hjälp till ett bra liv vill Crossroads även förmedla känslan av att det finns någon som stöttar när läget känns svårt.
– Den ekonomiska krisen har tvingat människor att lämna sina hemländer och gjort det svårt att hitta vanliga jobb inom exempelvis bygg och jordbruk. Många har en felaktig uppfattning om att det är lättare att hitta arbete i Sverige och att de omfattas av något slags skyddssystem, vilket de inte gör, säger Malena Bonnier.
Enligt en kartläggning som hon har gjort lever mellan ett par hundra och uppemot tusen EU-medborgare i hemlöshet och fattigdom i Stockholm. Hon ser positivt på att kommunen stödjer projektet.
– De är medvetna om situationen och det här är ett första steg. Stockholms stad bedriver inte själv någon liknande verksamhet utan låter de ideella gå i bräschen. Vi måste titta mer på långsiktiga lösningar, det här problemet rör hela EU och kommer inte att försvinna.

I rummet med de blå väggarna kliver en man i jeans och grå jacka in genom dörren. Han har varit här förut. Strax efter kommer EU-vägledaren och frivilligsamordnaren Katarzyna Zebrowska för att tolka. Förutom henne är även ytterligare fyra EU-vägledare, en köksansvarig och en enhetschef anställda. Till sin hjälp har de cirka 120 frivilliga, däribland språkstudenter som tolkar allt från rumänska och ryska till arabiska och franska.
Benjamin Rönne-Petersen plockar fram mappen där alla ärenden skrivs in. Tar en klunk kaffe ur den ljusbruna pappersmuggen. Förklarar att mannen använts som en så kallad målvakt. Han anställdes som snickare i ett företag och lurades sedan att bli styrelseledamot.
– Genom att skriva på som styrelseledamot blir han också delvis ansvarig för företagets ekonomi och kan bli personligt ansvarig om det till exempel går i konkurs. Att företag utnyttjar någon som målvakt innebär att personen får betalt för, eller inte vet om, att den får ta smällen om företaget hamnar i ekonomiska svårigheter, säger Benjamin Rönne-Petersen.
En kvinna i företaget har även gjort mannen till ordförande genom att förfalska hans namnteckning.
Mannen tar upp en bunt papper ur sin svarta väska och undrar vilka han ska skicka in till Bolagsverket. Sedan förra veckan har Benjamin Rönne-Petersen varit i kontakt med en jurist där. Om mannen betalar 900 kronor avregistrerar Bolagsverket honom från företaget. Polskan smattrar genom rummet.
– Jag har inte en enda krona. Arbetsgivaren håller fortfarande på lönen, översätter Katarzyna Zebrowska.
Alternativet är att skicka in en polisanmälan. Benjamin Rönne-Petersen föreslår att mannen ska ringa och prata med juristen på Bolagsverket.
– Jag hjälper honom att ringa, säger Katarzyna Zebrowska.

För Benjamin Rönne-Petersen har det ideella arbetet varit mer intressant än han från början föreställt sig. Att svara på en mängd olika juridiska frågor ger erfarenhet och är en bra merit. Men arbetet är även givande på ett personligt plan.
– Jag känner att jag uträttar något och hjälper människor. På Crossroads får vi också ta eget ansvar och lägga upp en stor del av arbetet själva. Men vissa gånger när jag inte kan ge den hjälp en person behöver känner jag mig otillräcklig.
Katarzyna Zebrowska kommer in och säger att det fortfarande finns potatisbullar till lunch om han skyndar sig. Ute i korridoren har rakapparaten tystnat. Vid 12.30 stängs verksamheten och på eftermiddagen är det dags för bokade möten och individuell handledning.

Crossroads

Är en del i Projekt EU-medborgare som startats för att motverka social och ekonomisk utestängning av så kallade EU-migranter, alltså EU-medborgare samt medborgare från utomeuropeiska länder med uppehållstillstånd i ett annat EU-land som befinner sig i Sverige. Råd- och stödverksamheten drivs i huvudsak av Stockholms Stadsmission och finansieras även av Stockholms stad, Arbetsförmedlingen, Europeiska Socialfonden och Frälsningsarmén. Med i projektet finns också Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda korset och S:ta Clara kyrka. Crossroads är ett samarbete mellan ideell och offentlig sektor och är Nordens första center som på ett organiserat sätt ger råd och stöd till EU-migranter. Projektet löper från 1 mars 2011 till 28 februari 2013.
Den som vill veta mer eller engagera sig kan besöka stockholmcrossroads.se eller mejla crossroads@stadsmissionen.se.

Målgruppen

Enligt Stadsmissionen räknas EU-migranter till den snabbast växande gruppen hemlösa i de nordiska storstäderna. Det finns inga säkra uppgifter om hur många hemlösa, arbetslösa eller fattiga EU-migranter som vistas i Stockholm, men Crossroads hade under sin första månad runt 400 unika besökare. Medeltalet per dag ligger på 80 personer. Målgruppen har begränsade eller obefintliga ekonomiska medel för mat, boende och andra livsnödvändiga saker. Många talar varken svenska eller engelska.
Enligt en kartläggning sov minst 60 personer utomhus i centrala Stockholm i november 2010. De flesta var män mellan 25–45 år från Öst- och Centraleuropa, främst från Rumänien och Polen, som kommit hit för att söka arbete. I sina hemländer var åtta procent av Crossroads målgrupp hemlösa medan 70 procent lever i hemlöshet i Sverige. De som jobbat i Sverige har bara fått arbete på den svarta arbetsmarknaden. Utan en vit anställning hamnar de utanför alla skyddssystem som exempelvis sjukförsäkringen.

Juridisk rådgivning för kvinnor – på 44 språk

Våld, hot och förföljelser är några av de ärenden som kvinnor vänder sig till Terrafem med. Här erbjuds råd och stöd på 44 språk, bland annat i juristjouren.
– Det är givande att använda både mina juridik- och språkkunskaper för att stötta de kvinnor som vänder sig till oss, säger Mina Azad, anställd jurist och verksamhetsledare på Terrafem som själv talar persiska.
Organisationen har bland annat jourtelefon, skyddat boende och juridisk rådgivning. I juristjouren arbetar runt 15 personer ideellt, de flesta är juriststudenter.
Var tredje vecka hålls ett möte där Mina Azad delar ut de ärenden som dagligen kommer in till jourtelefonen. Det rör sig i princip alltid om brottsmål.
– Många är utsatta för fysiskt och psykiskt våld. De kan vara förföljda, hotade och en stor del saknar uppehållstillstånd. De ideella tar reda på kvinnans rättigheter och förklarar dem på hennes eget språk. De kan även hjälpa till med polisanmälan och följa med till rättegång.
Juristjourens medarbetare får gå en utbildning på fyra dagar. Där behandlas bland annat socialtjänstlagen, genusperspektiv på lagar och utlänningslagen.
De ideella får ett intyg på att de har utbildat sig samt arbetat i jouren och genom verksamheten kommer de i kontakt med myndigheter och yrkesverksamma jurister. Att sedan bli anställd av Terrafem är tingsmeriterande.
– När studenter sitter över sina böcker i biblioteket kanske de inte alltid tänker på hur mycket deras arbete kommer att hjälpa andra människor. Här får de praktisk erfarenhet av det, säger Mina Azad.