Universitetsutbildningar i Sri Lanka inleds sedan årsskiftet med en obligatorisk kurs i ledarskap och disciplin. Kursen Positive Leadership and Aptitude Building, hålls i militära läger och leds av militärer.

Text & foto: Johanna Sommansson

På kvällen den 17 maj 2011 utannonserade Sri Lankas minister för högre utbildning, S. B. Dissayanake, att alla nya studenter ska genomgå obligatorisk ledarskapsträning på en militäranläggning. Förslaget drevs igenom den 23 maj och lämnade lite utrymme för diskussioner.
Studentorganisationer över hela landet protesterade mot den plötsliga ändringen i kursplanen. Tillsammans med The Ceylon Teacher’s Union satte studentaktivister ihop en namninsamling som lämnades till högsta domstolen i hopp om att den skulle sätta stopp för programmet. Högsta domstolen ignorerade förslaget.

Dr. Sunil Jayaratne, sekreteraren vid ministeriet för högre utbildning i Sri Lanka, uppgav i ett officiellt uttalande att:
”Syftet med programmet är att förbättra ledarskapet hos studenterna innan deras universitetsutbildning, efter led-arskapsträningen följer en tremånaders kurs i engelska, även den obligatorisk.”
Under den tre veckor långa ledarskapskursen ingår förutom fysisk träning även första hjälpen, historielektioner, konflikthantering, psykologi, handledning i att hantera sexuella trakasserier, kunskap om landets lagar, sociala koder, ritualer och personlig hygien.
Innan förslaget genomfördes framfördes kritik i form av demonstrationer från studentorganisationer och lärarförbund. Några månader senare tystnade kritiken. En anonym representant från University of Moratuwa har bara positiva saker att säga.
Vad tycker du om ledarskapsträningsprogrammet?
– Det är ett positivt projekt på initiativ av regeringen. Fokus ligger på utveckling av studenterna på områdena attityd, personlighet, ledarskap, informationsteknologi och social arbetskapacitet.
Har ni fått någon återkoppling från studenterna?
– Det är ett bra program, och vi har fått positiv feedback på det.
Hur upplever studenterna de militära tränarnas insats?
– De är nöjda med deras insats.

Vid intervjutillfället på University of Moratuwa bad jag att få ta del av studenternas egna åsikter, men det var inte möjligt enligt universitetets representant. Att kontakta studentorganisationer visade sig vara fruktlöst, inga studenter ville kommentera programmet.
Den sittande presidenten i Sri Lanka, Mahind Rajapaksa, har en mycket stark ställning, framför allt tack vare att hans regeringsstyrkor år 2009 besegrade den tamilska separatistorganisationen de tamilska tigrarna efter 26 år av väpnad konflikt. Att kritisera ledarskapsträningen, eller andra beslut tagna på regeringsnivå eller av president Mahind Rajapaksa är känsligt.

Trots det har ett fåtal kritiska röster hörts, men då under pseudonym. Massmedier i Sri Lanka är hårt kontrollerade och censureras regelbundet. Något som syns tydligt i artiklar publicerade av srilankeser i exil, på exempelvis svenska Sri Lanka-forum publiceras artiklar med helt andra perspektiv.
Det finns dock ett undantag: den liberala dagstidningen The Sunday Leader som har publicerat kritiska artiklar om programmet.
Studentorganisationen The Inter University Students’ Federation (IUSF) säger till The Sunday Leader att de ifrågasätter beslutet om obligatorisk militärledd ledarskapsträning, att de kommer att protestera och tycker att det militära ska skiljas från det civila samhället.

Eftersom förslaget presenterades bara ett par dagar innan kurserna startade fanns det en hel del problem med det praktiska, berättar deltagare för The Sunday Leader. Brist på mat, sängkläder, få toaletter och bristfällig städning är några exempel.
”Det var den ultimata tuffa upplevelsen. Vi var 1 200 studenter på vårt läger och det fanns inte ens kuddar åt alla”, berättar en anonym student för The Sunday Leader.
”Maten var inte bra, grönsakerna inte tvättade och några studenter levde på mjölk och kakor i 21 dagar. Toaletterna var dåligt skötta, vi var tvungna att dela dem med 50 personer”, säger studenten.
Studenten berättar även att minoritetsgrupperna muslimer och tamiler inte behandlades särskilt bra. En del av klasserna hölls endast på sinhala, och eftersom tamilernas första språk är tamil var det svårt för dem att förstå vad som sas. När bristen påpekades hade kursledarna svarat att ”de vänjer sig”.

Minister Dissanaykes kommentar till kritiken är att ”studenterna är glada på lägren, nykomlingarna är nöjda och vi har studenter som väntar ivrigt på att få vara grupp nummer två i träningen.”
  The Sunday Leader har rapporterat att en 21-årig kvinnlig student som led av astma, avled efter att ha deltagit i ledarskapsträningen i Diyathalawa. Studenten fick lunginflammation som hon senare avled i sviterna av i juli.
”Eftersom Madushani var en astmapatient påverkade det extremt kalla klimatet i Diyathalawa hennes sjukdom och hennes tillstånd förvärrades när hon utsattes för tidiga kyliga morgnar”, berättar sjukhuspersonal på Badulla sjukhuset där studenten avled för tidningen.
Nuwan Bopege är advokat, med inriktning mänskliga rättigheter, och säger till The Sunday Leader att det är problematiskt när ministrar bestämmer parametrar för universitets administration utan att ha konsulterat The University Grants Commission, toppen av utbildningsväsendet som bland annat ansvarar för planering av universitetsutbildningar.