Knappt hälften av de så kallade ”uddakurser” som Högskoleverket har granskat håller inte måttet, men urvalet av kurser är inte slumpmässigt och resultaten går inte att generalisera.

Text: Åsa Secher

På regeringens uppdrag har Högskoleverket, HSV, granskat kurser som inte direkt krävs för en examen. Eller helt enkelt försökt bedöma om de omdiskuterade så kallade hobbykurserna lever upp till högskolelagens krav, bland annat avseende konstnärlig eller vetenskaplig grund. Resultatet presenteras i en rapport som visar att 10 av de 22 granskade kurserna inte lever upp till kraven i högskolelagen.
Urvalet av kurser har inte gjorts slumpmässigt och resultaten går därför inte att generalisera eller kalla för representativa i någon statistisk bemärkelse.
Karl Weigelt, utredare på HSV, menar att HSV inte har något uppdrag att göra statistiska granskningar av kvalitet i relation till lagens krav, men att det kanske kan finnas ett allmänintresse av att i framtiden göra en granskning som tillåter generaliseringar över hela landet.
– Det har varit en infekterad debatt och utifrån det vi har gjort kan man inte dra några direkta slutsatser om populationen i dess helhet. Vi tänker att främsta syftet är att det här ska hjälpa lärosätena att själva se över sitt kursutbud och i den mån det behövs göra en självsanering.
Enligt Weigelt var en av utgångspunkterna för urvalet av kurser att fokusera på principiellt intressanta fall, till exempel kurser med praktiska inslag som befinner sig i gränsområdet för högskolan. En annan utgångspunkt var att få en bredd av olika sorters kurser.

Risk för missförstånd
Trots att det på flera ställen i rapporten och i pressmeddelanden står att resultatet inte går att generalisera tror Weigelt att det på sina håll kommer att dras förhastade slutsatser.
– Det kan se ut som att den uppenbara nyheten är att hälften av kurserna inte håller måttet och det kommer nog att kablas ut i media, även om vi har försökt att nyansera resultaten och betona att det inte är statistiskt representativt.
Även om ett flertal granskade kurser inte höll måttet uppfyllde majoriteten av dem kraven, trots kursbeskrivningar som vid första anblick kanske låter tvivelaktiga. Något som HSV vill framhålla och hoppas är tydligt i rapporten.
– Det finns kurser som vid första anblick kan låta som att de är lite spekulativa, till exempel på grund av uppseendeväckande namn eller yviga kursbeskrivningar, men som om man tittar närmare visar sig ha god vetenskaplig förankring, så rapporten visar också att man ska vara försiktig med snabba slutsatser.

Bra men inte för högskolan
Granskningen har gjorts av en expertgrupp bestående av tre personer som har bedömt de utvalda kurserna utifrån de krav på högre utbildning som formuleras i högskolelagen. Bland annat krävs att utbildningar vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Bland de kurser som inte klarat granskningen handlar det i flertalet fall om brist på lärare med relevant kompetens.
– Det kan finnas kurser som är mycket bra på olika sätt, men inte i relation till kraven på högskoleutbildning. Det kan till exempel handla om kurser som på grund av innehåll och inriktning är svåra att inordna i högskolan. Men vi ska bara bedöma kursernas relation till regelverket, säger Karl Weigelt.

SU skulle ha varit med
Stockholms universitet skulle ha varit med i utredningen, men föll bort under arbetets gång.
– Det var en kurs på SU som skille ha ingått i granskningen, men den var inte aktuell längre. Ambitionen var att täcka in en kurs från i stort sett alla lärosäten, men när vi tittade närmare på det ursprungliga urvalet visade det sig att vissa kurser egentligen inte passade vår definition eller inte längre gavs.
Karl Weigelt kan inte svara på om det blir några uppföljande granskningar, det beror bland annat på vad regeringen skriver i det regleringsbrev som styr HSV:s verksamhet.
– Det är troligt att vi gör en granskning också nästa år. Exakt hur vi ska genomföra den får vi se.