Enligt folkhälsoinstitutet räknas en fjärdedel av alla kvinnor i Sverige som överviktiga medan samma siffra hos män är så mycket som 40 procent. Kanske kan lösningen i framtiden, enligt forskare på Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet, stavas brunfett.

Text & illustration: Touba Guerroumi

Många har nog någon gång undrat varför en del människor kan äta hur mycket som helst utan att gå upp ett gram, medan det för andra räcker med att bara titta på en gräddtårta för att öka något kilo. Enligt professor Barbara Cannon på Wenner-Grens institut kan forskningen kring det värmeproducerande organet brunfettvävnad ge en möjlig förklaring till fenomenet, men också vara en framtida potentiell lösning på fetmaproblematiken som råder i dagens i-landsamhällen.

Brunfettvävnad är ett organ som kan jämföras med värmepannan i ett centralvärmesystem; energi från maten tas upp och förbränns av vävnaden varpå blodet åker igenom, värms upp och fortsätter ut i resten av kroppen. Det bruna fettet är placerat i depåer vid nacken, längs kotorna i bogen, samt strax vid hjärtat och njurarna och utgör endast ett fåtal procent av vår kroppssammansättning. Trots det har en enorm ämnesomsättning påvisats, vilket gör organet intressant ur ämnesomsättningssynpunkt.

Förändrad livsstil
I och med den industriella revolutionen förändrades livssituationen för människorna i många länder. Överlag har vår förmåga att lagra energi i fettreserver blivit en alltför produktiv funktion och har slagit om till något som i stället leder till övervikt och därmed förhöjd risk för många sjukdomar och skador. I dagsläget är det kirurgiska ingreppet gastric bypass det enda fungerande medicinska ingreppet mot övervikt.
– Men operationen är inte utan risker och påverkar umgänget med familj och vänner. Man kan till exempel inte äta vad som helst och när som helst, säger Barbara Cannon.

Hon anser att aktivering av brunfett skulle vara säkrare och ett bättre alternativ än att ta fram preparat som påverkar hungerkänslan. Men från upptäckt till ett läkemedel på marknaden brukar det ta minst tio år.

Fett som förbränner
Medan vit fettvävnad ofta associeras till fettinlagring, brukar brunfett kopplas ihop med förbränning. Motsägelsen kan förklarars med en upptäckt man gjort på Wenner-Grens institut 2007 som visar att brunfett och muskler utvecklas från samma stamceller. Brunfett är mer som muskelvävnad med fettinlagring och celltyperna uppvisar därför många likheter, som bland annat en hög förbränningskapacitet.

Men forskningen kring brunfett har inte intresserat särskilt många förrän ett tiotal år tillbaka, eftersom det dröjde till år 2002 innan man kunde fastställa brunfettets existens hos vuxna.
– Vår forskning var helt grundforskningsinriktad när vi började och har sedan kommit att bli mer tillämpad, säger Barbara Cannon.
Hon poängterar samtidigt vikten av den här typen av forskning, som handlar om att öka insikten och förståelsen av fundamentala principer, snarare än att framställa en ändamålsenlig produkt.
– Folk frågar alltid ”vad är det bra för?”, men grundforskningen behöver en plats i samhället. Det handlar bland annat om att ge mänskligheten mer kunskap. Tilllämpad forskning, såsom utveckling av särskilda läkemedel, är mer kortsiktig.

Mycket brunfett – liten kroppsvikt
När man studerat brunfett och gjort en jämförelse mellan smala och överviktiga individer har man kunnat observera att smala personer oftare uppvisar förekomsten av brunfett. En teori är att hos en del individer förstärks övervikten av att de har en större kroppsvolym.
– Den extra kroppshyddan blir som en filt och man förlorar inte lika mycket värme till omgivningen, säger Barbara Cannon.

Därmed behövs inte samma mängd värmeproduktion, varpå brunfettets depåer förblir marginella. Andras övervikt skulle kunna förklaras med att de har en avsaknad av brunfett, eftersom brunfettets höga energiomsättning och påvisade förmåga att kompensera för ökat energiintag helt enkelt saknas.