De protesterande studenterna i Chile har lämnat gatorna och tagit sommarlov, men kampen fortsätter. Ledarna för rörelsen, med Camila Vallejo i spetsen, är ute på Europaturné för att sprida sitt budskap. I början av februari var de i Stockholm.

Text & foto: Åsa Secher

Numera världsberömda studentledaren Camila Vallejo får applåder när hon gör entré i den lilla källarlokalen på Kungsholmen i Stockholm. Med sig har hon Jorge Murua, ordförande i chilenska metallfacket, och Karol Cariola, tidigare ordförande i studentkåren vid Universidad de Conception. Tillsammans reser de runt i Europa och berättar om hur det som började med gatuprotester mot ett dyrt och orättvist utbildningssystem, har utvecklats till något mycket större.

Enligt Camila Vallejo kämpar studentrörelsen för allas rätt att studera men vill också att utbildning ska sluta betraktas som en vara.
– När vi började ifrågasätta det här synsättet ifrågasatte vi hjärtat inom nyliberalismen, sade Camila Vallejo, numera vice ordförande för University of Chile Student Federation, Fech.

Nu är målet inte längre bara omfattande reformer av utbildningssystemet utan grundläggande förändringar av hela det chilenska samhället. Kampen förs med kommunistiska förtecken, även i Stockholm. Den lilla källarlokalen tillhör kommunistiska Victor Jara-föreningen och på väggen bakom de tre gästerna hänger en tygbanderoll med Chiles kommunistiska ungdomspartis logotyp.
Karol Cariola menar att nyliberalismen som samhällsekonomisk modell är ifrågasatt och att det är tack vare protesterna under 2011.
– Målet med den här turnén är inte bara att delge chilenare runtom i Europa om läget i Chile, utan också européer. Vi är övertygade om att det vi ser just nu är en direkt konsekvens av det nyliberala systemet, och konsekvenserna drabbar alla, sade Karol Cariola.

Största protesterna sedan militärdiktaturen
I december tillträdde Chiles tredje utbildningsminister inom loppet av ett drygt halvår.

Det var i maj förra året som studenterna i Chiles huvudstad Santiago gick ut på gatorna med krav på ett förstatligande av den offentliga skolan, gratis universitetsutbildningar och ett stopp för vinstintressen. På lite mer än ett halvår arrangerades ett drygt 40-tal demonstrationer med uppemot 200 000 protesterande samtidigt.

Flera av demonstrationerna slutade i konfrontationer med polisen, som använde vattenkanoner och tårgas för att skingra demonstranterna. Protesterna är de största sedan militärdiktaturen föll 1990. Sebastián Piñera som leder den konservativa regeringen är enligt opinionsundersökningar den minst populära presidenten sedan Pinochets diktatur, enligt bedömare till stor del på grund av protesternas genomslag.

Lång process
Camila Vallejo är inte längre ordförande i Fech, men av omvärlden betraktas hon fortfarande som rörelsens frontfigur. I december utsågs hon med en överväldigande majoritet till årets person av den brittiska tidningen The Guardians läsare. På det sociala nätverket twitter närmar hon sig 400 000 följare.

Men för Camila Vallejo började arbetet med den pågående rörelsen långt innan världens strålkastarljus riktades mot den.
– Vi har arbetat för att förstärka organisationen under lång tid. Jag tror att det som hände 2011 var att det utbredda missnöje som funnits länge kanaliserades genom de tydliga krav vi har ställt på basala rättigheter som att familjer ska slippa skuldsätta sig och att vinstdrivande intressen inom utbildning stoppas.

Just nu har protesterna klingat av, men i mars när studenterna kommer tillbaka från den chilenska sommarledigheten, ska det finnas en plan.
– Rörelsen fortsätter utanför Chile när vi reser runt. Den är inte ute på gatorna utan i en djup diskussion för att kunna planera hur vi bäst går vidare 2012, sade Camila Vallejo.

Högre utbildning i Chile

… är bland den dyraste i världen. Avgifterna är ofta cirka 40 procent av en familjs medelinkomst och möjligheten till studielån och stipendier är begränsad, vilket gör att många tvingas ta banklån.
I budgetpropositionen för 2012 har regeringen ökat anslagen till högre utbildning med 350 miljoner dollar, med löften om att finansiera stipendier för högpresterande studenter från familjer som har upp till en dryg medelinkomst.