KÅRVAL När kårvalet gick in på sin tredje dag fick universitetet besök av Carl Bildt (M), Birgitta Ohlsson (FP) och Veronica Palm (S). Att det bara är tio procent som röstar i kårvalet tyckte utrikesminister Carl Bildt var illa.
Text & foto: Åsa Secher
För EU-minister Birgitta Ohlsson var det en överraskning att det pågår kårval på Stockholms universitet, SU, den här veckan. Besöket, som arrangerades av Moderata studenter och Liberala studenter, handlade egentligen om Europadagen, som uppmärksammades runtom i Europa 9 maj. Men intresset för att lyssna på ministrarna var stort. Hörsalen i Södra huset fylldes snabbt upp.
Birgitta Ohlsson läste själv på SU 1994-1997 och var engagerad i Liberala studenter. Hon minns att det redan då var svårt att få folk att rösta i kårvalet.
– Jag minns hur vi slet och försöka kampanja de sista veckorna, så det är en ganska stor utmaning. Men det är tråkigt, det är bra om studenterna engagerar sig i sin vardag.
Carl Bildt, som läste på SU i slutet av 1960-talet har en annan bild av kårvalet.
– Det var en intensiv politisk period med hårda motsättningar, det var strid på kniven om makten över studentkåren.
Varför tror du att valdeltagandet idag är så lågt?
– Det vet jag inte, men det tycker jag är illa.
Vad ska man göra för att höja det, tycker du?
– Göra det intressantare. Man ser inte så mycket valmaterial heller, nu har jag bara gått igenom den här korridoren, men jag såg inte så mycket, säger Carl Bildt.
Enligt Gaudeamus från november 1968, samma år som Carl Bildt var med och startade kårpartiet Opposition 68, var det 38,3 procent av studenterna som valde att rösta i kårvalet. Det dittills högsta valdeltagandet.
Vet inte att de kan påverka
Tidigare under onsdagen besökte även Socialdemokraternas bostadspolitiske talesperson Veronica Palm universitetet. Dels för att själv inspireras, men också för att öka intresset för kårvalet.
– Jag är övertygad om att jag blir en bättre politiker av den här typen av besök, jag får inspiration och nya idéer som sällan föds i riksdagens korridorer. Men självklart också för att peka på vikten av att engagera sig och rösta i kårvalet.
En av anledningarna till att valdeltagandet är så lågt tror Veronica Palm är att många studenter inte är medvetna om vilken möjlighet de har att påverka.
– Många är vana vid att skolan är hårt styrd och att möjligheten att påverka är väldigt liten. På universitet öppnas en dörr med kåren att få direkt inflytande över stora delar av sin situation under studietiden. Det är kanske svårt att se den möjligheten, säger Veronica Palm och fortsätter:
– Men jag vill uppmana alla som kan att ta chansen att rösta. Ju högre valdeltagande, desto större legitimitet får kåren och desto mer nytta kan man göra för studenterna på SU.
Related Articles
Share
Om författaren
(4) läsarkommentarer
Kommentera
Förvirring och informationsbrist på JMK
Ha ha, lustigt. Jag skämtade om samma sak: Ingen information på instit
IT i lärarutbildningarna - en rättighet och ett måste!
Jag har skrivit ett blogginlägg om just avsaknaden av lärares IT-kompe
Studentkåren
Stockholms universitets studentkår
Mer information kring studentkåren hittas enklast via kårens egen hemsida,
Alexander Guzman
Jag ville rösta när jag var nere i Kräftriket igår men fick inte eftersom jag var medlem i Föreningen Ekonomerna och inte hade ett ”vanligt” mecenat-kort. Jag skulle inte förvånas om många nekades en röst på grund av detta.
Uselt av de som håller i kårvalet att begränsa studenterna, att man ska tvingas välja att ha ett kort man inte vill ha – eller ha två.
Annisa Ellling
Jag ville också rösta, men fick inte pga jag inte hade campuskort. Tidigare så var det obligatoriskt att betala kårmedlemskap och då var man med i kåren, men eftersom det avskaffades så valde jag att vara med i Föreningen Ekonomerna i stället (eftersom det är mest relevant för min utbildning). Det stör mig att man inte fick rösta och att det inte förklarades någonstans att man måste ha ett campuskort. Dessutom det så hade man inte tillräckligt bra kampanj om kårvalet. De förtjänade ett 10% deltagande.
Andrey
Hej Alexander och Aninsa,
Som ni nämner är kårobligatoriet avskaffat. Detta innebär att ni får välja om ni vill vara med i studentkåren eller om ni vill stå utanför. Studentkåren är – precis som Föreningen ekonomerna och egentligen alla andra föreningar – en demokratisk organisation där medlemmar får ta del av förmåner och möjligheten att påverka, medan de som aktivt står utanför såklart inte för göra det.
Hur skulle det annars se ut om alla fick bestämma över föreningar de inte är medlemmar i?
Amanda
Värt att påpeka är kanske att man alltså skiljer på kåren och fakultetsföreningarna (ex. Humanistiska föreningen, Samhällsvetenskapliga föreningen, Föreningen Ekonomerna). Mecenatkortet distribueras av fakultetsföreningarna (vilka kanske främst arbetar med studiesocial verksamhet) medan kåren (som bland annat bevakar universitetet och fungerar lite som studenternas fackförbund) distribuerar Campuskortet. Kortet i sig är egentligen inte viktigt. Det handlar om att fakultetsföreningsmedlemskap inte är lika med kårmedlemskap och således röstberättigande, då det rör sig om separata organisationer med olika funktioner.
Jag känner dock många som har medlemskap i både kåren och en fakultetsförening. Tycker inte att det är något konstigt eftersom de olika organisationerna erbjuder olika typer av ”tjänster”.