En bankett i sann lundensisk studentanda – men bara för damer och herrar. Dagen efter Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemötes bankett i anrika AF-borgen i Lund, får arrangörerna kritik för att festen var både könsstereotyp och otillgänglig.
Text och foto: Åsa Secher
Sveriges förenade studentkårer, SFS, håller under helgen sitt årliga fullmäktigemöte i Lund, SFSFUM. Ett par hundra kåraktiva har samlats i studentstaden för att staka ut den nationella studentorganisationen SFS:s framtid. Fredagen avslutades traditionsenligt med en bankett för deltagare och inbjudna. Trerättersmiddagen avbröts med jämna mellanrum av tal, sånger och spex. Och varje gång någon skulle ta till orda gjordes det med ”Mina damer och herrar”. Något som bland annat Sveriges förenade HBTQ-studenter, SFQ, reagerade på via Twitter: ” ‘Mina damer och herrar..’ inleds allt på banketten på #SFSFUM Vill hinta à SFQ:s vägnar att lägga till ..’och alla andra!’. En tweet som fått flitiga retweets från deltagare på banketten. Gisela Janis är student vid Stockholms universitet och den som twittrade.
– Att börja alla tal med mina damer och herrar är extremt transexkluderande och väldigt onödigt. Det finns mycket man kan störa sig på, men vissa saker är kanske viktigare än andra. Som att det till exempel inte fanns några könsneutrala toaletter.
Fredrik Ernstson är en av fem så kallade jämställdhetsuppmuntrare under helgens fullmäktige. Han har i uppdrag att bevaka och analysera mötet ur ett jämställdhetsperspektiv men också uppmuntra till ett jämställt deltagande.
– Det var väldigt mycket man–kvinna, man–kvinna. Helsingkronaspexet handlade ju om en man som ville ha en kvinna, eller tvärtom. Det är studentikos humor, absolut, men vill man ha ett inkluderande möte kan man ha annan underhållning.
– Det var också lite pinsamt att man alltid började med ”mina damer och herrar”,
det borde man ha pratat om innan, vi skriver ju till exempel inte ”man” i våra texter, vi skriver ”en”, säger han.
Han tycker att det är viktigt att diskutera och reflektera över vilka ord vi använder, om inte under tiden, så i alla fall efteråt.
– Språket konstruerar vår verklighet, hur vi pratar och vilka ord vi använder, inkluderar och exkluderar människor och det kan också ske på ett omedvetet plan. Reflekterar man inte efteråt hur man pratar kommer vi aldrig komma vidare utan kommer att fortsätta att exkludera människor.
Kavaj eller klänning
Det reagerades även på andra saker än språkbruket under banketten. Som att klädkoden var kavaj eller klänning, en klädkod som säger att män måste gå i manliga kläder och kvinnor i kvinnliga kläder. Ett problem som Gisela Janis menar hade varit lätt att undvika genom att i stället skriva ”finklädd”.
Något annat Gisela Janis reagerade på var kvällens stora fokus på alkohol. Emilia Wikström Melin, ledningssekreterare i Stockholms universitets studentkår, SUS, och delegationsledare för SUS representanter på plats i Lund, kände likadant. Hon tycker att banketten kunde ha gjorts mer tillgänglig och öppen, på flera olika sätt.
– Studenter är en väldigt heterogen grupp, alla är inte 20 år och gillar och supa, alla ska kunna känna sig inkluderade på ett fullmäktige. Även ett Fum måste spegla den heterogena studentgruppen, säger Emilia Wikström Melin och fortsätter:
– Det var väldigt mycket damerna först och mycket som könsbestämdes. Det var också väldigt liten text i sånghäftet och det uppmuntrades inte att dricka något annat än alkohol. Hade man haft lite mer information om så här gör vi, så här fungerar det, så hade det varit bättre. Det hade varit tillgängligare för nya personer som inte varit på SFSFUM förut, alla hade känt sig mer välkomna
Inte förvånad
Isabella Willett är bankettansvarig och håller inte med om kritiken.
– Jag sa inte mina damer och herrar när jag pratade, jag sa ni. Jag kan inte påverka hur andra väljer att uttrycka sig.
Var språkbruk och tilltal något ni diskuterade innan banketten?
– Nej, det var det inte. SFS har gett oss riktlinjer och de har vi följt. Och när det gäller klädkoden så kunde vi inte skriva finklädd för att det då definieras som långklänning. Jag bryr mig inte så mycket om vad folk har på sig bara de är bekväma, jag har till exempel en kvinnlig vän som kom i frack.
Vad gäller toaletterna menar Isabella Willett att det är något som ansvariga för AF-borgen får svara på och ingenting som hon som bankettansvarig har haft möjlighet att påverka. Angående kritiken mot ett stort fokus på alkohol, bland annat i snapsvisorna, menar hon att det hade varit svårt att göra något åt.
– Många av sångerna är på det sättet och vi kan inte sätta oss och skriva om den. Det är mycket annat under banketten som vi måste fokusera på. Men visst, jag hade kanske önskat att vi hade hittat fler sånger som inte var betonade på alkohol.
Hon påpekar också att vad gäller alkoholen fick alla bankettgäster själva ta ett aktivt beslut om de ville ha alkohol till maten och att 50 procent av de anmälda valde alkoholfritt alternativ.
Isabella Willett är inte förvånad över kritiken. Hon menar att det i SFS-sammanhang alltid framförs den här typen av kommentarer och att det är något hon har vant sig vid. Hon tycker inte heller att kritiken mot det språkliga tilltalet är något hon kan ta åt sig av eftersom hon menar att hon själv inte använde orden ”mina damer och herrar”






Fånigt
Är SFQ nya Afrosvenskarnas riksförbund? Vissa människor verkar ha att känna sig kränkt som en hobby.
Stefan Alexi
Man kan ju börja med att få fakta rätt innan man blir kränkt. En våning ner från stora salen finn en alldeles utmärkt könsneutral toalett för de som så önskar.
Fredrik Tersmeden
Faktum är att samtliga toaletter utom två i AF-borgen är helt könsneutrala.
tappa inte fokus nu!
att toaletter ”faktiskt är könsneutrala” gör dock kanske inte så mycket när det kommer till själva faktumet att heteronormativiteten är rådande stark och att vissa åtgärder inte är alls svåra att åstadkomma!
Att börja meningarna med ”mina damer, herrar och alla andra…” kan vara en början som, även om det inte är begripligt för vissa, får den som aldrig tidigare känt sig välkommen att känna sig tilltalad.
Att fastna på specifikt ”toalettproblemet” är synd, då det inte är det enda som belyses.
Dresscode, språk, sånger, teater… m.m. kan genomsyra ett bra mycket mer genomtänkt koncept för att verka inkluderande! =)
Pepp pepp till nästa år och spännande utveckling av en härlig organisation!