Hbtq-studenter kan känna sig osynliggjorda i allt från grupparbeten till att det inte finns könsneutrala toaletter, och hbtq-frågor är sällan en naturlig del i undervisningen. Det framförde deltagare i panelsamtalet ”Avslöja heteronormen i högre utbildning” som anordnades på Stockholm Pride förra veckan.

Freddy Grip, Jacobina Nilsson och Matilda Wurm pratar heteronorm. Fotograf: Per Sjödahl

Text: Mikael Björnfot

Det var Sveriges förenade hbtq-studenter (SFQ) som arrangerade fredagens samtal, och ett fyrtiotal åhörare hade samlats i Pride House i Kulturhuset vid Sergels torg.
Jacobina Nilsson, som representerade Stockholms universitet (SU) och Stockholms universitets studentkår (SUS), redogjorde för en undersökning som Rainbows, hbtq-föreningen på Stockholms universitet, genomförde i höstas. Den visade att 33 procent av hbtq-studenterna på SU valt att inte vara öppna med sexuell läggning eller könstillhörighet, att cirka 50 procent inte känner något stöd från sina lärare och att 18 procent känner sig diskriminerade.
–    Exempel på när hbtq-studenter kan känna sig osynliggjorda är i stort sett hela tiden, från grupparbeten och exkursioner till den konkreta frågan om lärosätens toaletter. Det finns exempelvis i dag fortfarande ingen könsneutral toalett på SU, sa Jacobina Nilsson.

Krav på att komma ut
Psykologen och doktoranden Matilda Wurm menade att man alltid förutsätts vara hetero och att det ställer krav på hbtq-studenten att alltid komma ut i olika sammanhang samt stjäl energi från denne. Freddy Grip från Lärarnas riksförbund menade att hbtq-frågor oftast hamnar vid sidan av i stället för att vara ett naturligt inslag i undervisningen.
När det gäller kurslitteraturen var alla paneldeltagare eniga om att det krävs mer forskning, att lärarna bör få mer utbildning i detta område samt att lärarna bör ta ett större ansvar för att beställa böcker som inte är heteronormativa, alternativt ta upp detta vid introduktion av böcker så att man som student tar bort skygglapparna och observerar att alla inte känner sig hemma i heteronormativ kurslitteratur.
Paneldeltagarna var avslutningsvis eniga om att ansvaret för dessa frågor ligger dels hos studentkåren men även hos regeringen, eftersom regeringen ställer krav på att lärosätena ska ha en likabehandlingsplan.

Kampanj om heteronormen

SFQ har dragit igång en kampanj som syftar till att stävja heteronormen i högre studier och synliggöra de individer som inte känner sig hemma inom den heteronormativa världen.  Rainbows på SU kommer under året att aktivt be hbtq-studenter sända in sina berättelser, för att synliggöra för skolledningen på det lokala planet och regeringen på det centrala.