Blåbär, krusbär, rabarber, jordgubbar, åkerbär … Plantorna står utspridda på gräsmattan där ett tjugotal studenter gräver och fixar för att färdigställa det sista innan trädgården står klar.
Det är mitten av augusti och ett av de sista tillfällena på sommarens kurs Stadsodling – planering, miljö och hälsa, där odlingen på universitetsområdet är den praktiska delen. Från och med nästa sommar kommer här finnas fullt av frukter och bär för alla att smaka på.

Text och foto: Åsa Kahn

- Jag har fått mycket mejl och frågor: ”Tänk att det händer någon på den tråkiga gräsmattan!”, säger Christina Schaffer som är kursansvarig.
Metoden som studenterna använt präglas av ett tydligt miljötänk, bland annat i och med att odlingen ska skapa så lite utsläpp som möjligt.

- Odlingar kan vara mer eller mindre klimatsmarta. ­Vanligt jordbruk ger koldioxidutsläpp, men växterna vi använder ger en odling som binder in koldioxid, säger Christina Schaffer som är kursansvarig.
En del av miljötänket är också att materialet hämtats från närområdet. Både Bergianska trädgården och Stora skuggans 4h-gård har bidragit med sitt ”skräp”. En annan poäng har varit att göra en trädgård som kräver så liten arbetsinsats som möjligt.

- Vi gör fasta bäddar med växter som kan kombineras på ett sätt så att de hjälper varandra. Man ska inte behöva gräva och plöja, säger Christina Schaffer.
Hon visar bland annat hur de lagt hö ovanpå odlingarna som skydd, och kantstockar som skyddar från ogräs. I mångt och mycket handlar det om att härma naturen.

Kursen ges av institutionen för naturgeografi och kvartärbiologi och går för första gången i år. Teoridelen har bland annat tagit upp hållbar livsmedelsförsörjning och klimatfrågan, och studenterna har även gjort studiebesök på bland annat kolonilotter och takodlingar. Det är en blandad skara som valt att gå kursen.

- Den akademiska bakgrunden är väldigt blandad, och det är allt från totalt oerfarna till trädgårdsproffs, säger Christina Schaffer.

En av studenterna är Ida Namslauer som disputerade i biokemi i våras och är i full färd med att plantera blåbär när Gaudeamus är på plats på planteringen.
- Jag är intresserad av odling och har hållit på och harvat i vår kolonilott. Det är kul att lära sig och väldigt användbart, säger hon.

För Andreas Hemming som annars pluggar juridik, handlar det främst om ett miljöintresse.
- Jag tror att samhället kommer förändras och att vi måste lära oss odla på ett sätt som är mer miljövänligt, säger han.

Kommande vecka väntar en slutuppgift där studenterna ska göra en egen design av ett område. Andreas Hemming vet vilken plats han ska välja.
- Där jag bor finns en tråkig park som folk bara går förbi. Där finns mycket ekar och arter som folk inte tar till vara på, berättar han.

Christina Schaffer ser på stadsodling som en positiv generator, och kursen handlar också mycket om den sociala aspekten – att umgås runt odling i offentliga miljöer.
- Om man börjar odla på en gräsmatta mellan husen så börjar man prata. Jag har bott på Söder i 27 år och inte pratat med någon, men sen började jag odla …

Trädgården på Frescati kommer att vara öppen för alla att hänga i och äta av. Det kommer också finnas möjlighet att vara med och sköta trädgården.

Stadsodling

Stadsodling är odling inom eller strax utanför stadens gränser. Det kan till exempel vara odling i krukor, lådor och plastpåsar, odling på tak, eller att en grupp människor odlar på obebyggd mark för att försköna sin omgivning. Den som vill odla på en offentlig plats ska ansöka om brukaravtal med Stockholms stad.
Sommarkursen Stadsodling– planering, miljö och hälsa är på 7,5 högskolepoäng och hade premiär i år. Nästa sommar väntar en ny omgång.