Förstasidan Opinion — 20 mars 2014
”CSN är att ta från fattiga och ge till rika”

DEBATT Genom höga studiebidrag får låginkomsttagare betala för framtida höginkomsttagares öl. Det menar Centerstudenter som står för veckans tredje debattartikel om studiemedlet. Eftersom akademiker tjänar mer pengar än dem utan examen handlar det om att ta från de fattiga och ge till de rika, skriver man.

I februari i år släppte regeringen nyheten att man planerar att sänka studiestödets bidragsdel med 300 kronor för att i stället höja lånedelen med 1 300 kr. Föga förvånande gav det upphov till en infekterad debatt. Bara veckor senare meddelade Reinfeldt och Borg att man gjorde helt svängom och backade i frågan. Många jublar, men vi i Centerstudenter menar att det är mycket olyckligt.

Det är inte konstigt att ryggmärgskänslan hos många sade ifrån i en känslig fråga som studiestödet. Bryr regeringen sig inte om studenterna, varför vill man skära just där? Vi hoppas dock att man tänker ett steg längre, då frågan inte är så enkel.

Även om studenter i Sverige sällan kan kasta pengar runt sig så går det inte att komma ifrån att vi faktiskt är en extremt priviligierad grupp i samhället. Förutom att vi får hela själva utbildningen betald av andra människor, så får vi dessutom hjälp med vårt uppehälle under tiden vi tillgodogör oss den. Detta är något studenter i Sverige tar för givet – och glömmer att det på nästan alla andra håll i världen kostar motsvarande hundratusentals kronor per år bara för att få sätta sin fot på ett universitet.

Kostnadsfri utbildning är oerhört viktigt för att utjämna människors utgångslägen och dessutom en god affär för samhället i stort. Att studenter vidare får extremt billiga lån kan också ses som en vettig investering för att folk som inte är från akademiska bakgrunder ska våga ta steget och utbilda sig. Men det är viktigt att också se andra sidan av detta mynt. Människor med en akademisk examen tjänar betydligt mer än de utan. Vad som för närvarande sker med studiebidragen är alltså att folk som tjänar långt mindre än studenterna själva kommer att göra i framtiden betalar både vår utbildning och övriga levnadskostnader. Och det är faktiskt inte ett på alla sätt sympatiskt faktum.

Borg lovade att sänkningen av bidraget skulle finansiera andra högskolereformer och således inte gå till skattesänkningar. Det får heller inte glömmas bort att det i förslaget även ingick en ordentlig  höjning av studielånet. Vidare har i år fribeloppet höjts ytterligare.

Vi uppmanar härmed regeringen och Sveriges studenter att tänka ett varv till i denna fråga – är det rätt att människor som är mindre priviligierade än universitetsstudenter ska betala dessa framtida höginkomsttagares öl? Eller ska vi måhända faktiskt stå för våra egna kostnader – som dessutom finansieras med de mest förmånliga lån som överhuvudtaget går att få? Att regeringen tar till sig av kritik är sällan en dålig sak, men när politiken går ut från att ta från de fattiga och ge till de rika så vill åtminstone vi sätta ned foten.

Estrid Faust
Ordförande Centerstudenter Stockholm

Läs även:
”Vi har en vision att införa studielön”
”Så fortsätter Alliansen att stärka studenternas ekonomi”

Related Articles

Share

Om författaren

Innehållet ovan är publicerat av Gaudeamus redaktion, skribent och fotograf anges i texten under ingressen. Kontakt: gaudeamus@sus.su.se /The content above was posted by Gaudeamus' editorial staff. Writers and photographers are specified in the text, under the lead. Contact: gaudeamus@sus.su.se

(7) läsarkommentarer

  1. Ett väldigt märkligt resonemang.
    Förmånligt studiemedel är ett verktyg för att människor som utan utbildning skulle varit låginkomsttagare kan istället bli höginkomsttagare. Det borde alltså uppväga rejält gentemot att man får viss del av sin inkomst som bidrag under några år då man annars skulle varit fattig om man kan få en högre inkomst senare, men då helt plötsligt har man förvandlats till någon privilegierad och fördöms därefter. Detta hänger inte ihop alls.

    Lyckligtvis borde detta gå att kvantifiera. Eftersom höginkomsttagare betalar mer skatt så bekostar de en större del av studiemedlet, alltså är det rimligtvis dagens höginkomsttagare som bekostar studierna för framtidens dito.
    Det borde gå att räkna på detta. Hur stor del av studiemedlet betalas av skatter från akademiker? Siffrorna finns där, det är bara att gräva fram dem, istället för att ägna er åt rena gissningar.

    P.S. Skuldbeläggandet av öldrickandet känns som ett lågt retoriskt grepp som jag inte hade väntat mig från C-studenterna. Har ni tänkt att driva någon politik för att hindra studenter från att lägga pengar på öl?

  2. Skriver om det i standard form:

    premiss 1. Kostnadsfri utbildning god affär för hela samhället.
    p2. vettig investering för att folk som inte är från akademiska bakgrunder ska våga ta steget och utbilda sig
    p3. akademiker i stort tjänar mer genom livet
    ——-
    slutsats 1 fattiga betalar för rikare studenter i morgon
    slutsats 2: fattiga betalar för rikas öl

    missar:
    1. akademiker kommer betala ofantligt mycket mer tillbaka till statskassan, de kan därmed sägas betala tillbaka allt och gott med ränta
    2. det är inte fattiga som betalar, utan alla skattebetalare, även rika
    3. man skulle kunna vända på det och hävda att rika som betalar mest i skatt betalar fattiga för att kunna utbilda sig enligt ovan resonemang..
    4. studenter är knappast privilegierade när de är studenter. Om alla har tillgång till godheten och de med sämst möjlighet får det bäst med nuvarande system, så gynnas de fattiga inte de rika.

  3. och…. CSN kommer från statsbudgeten, d.v.s. något som i huvudsak betalas av höginkomsttagare. Det är alltså rakt av fel att fattiga betalar för höginkomsttagare.

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/

  4. oj vad fel jag hade om statskassan. Den tar jag tillbaka.

  5. Jag letar och letar men förstår inte riktigt. Är poängen med detta inlägg att vi inte borde ha studiemedel? Tror författaren att vi skulle se mer eller mindre människor som kommer från en rik bakgrund på universiteten om vi gjorde så att man måste ha pengar innan man pluggar? Skulle det vara bra för de från mindre privilegierade grupper om de måste jobba lågbetalt i några år innan de får möjligheten att studera samt ha skuldbördan hängande som ett ok över sig hela vägen? Samtidigt som vi kortar av deras mest lönsamma yrkesverksamma tid?

  6. Pingback: Lång och het debatt om studiemedlet | Gaudeamus.se

  7. Du har ingen aning om hur det är att vara juriststudent. Efter att ha studerat i 4,5 år så måste du sitta ting i 2 år (utbildning) för att överhuvudtaget ha en chans att bli åklagare eller domare. Om du vill bli advokat ska du jobba häcken av dig i 3 år som biträdande jurist och göra slavgöra åt en advokat innan du själv kan göra advokatprovet och eventuellt bli advokat. Med andra ord sliter du ihjäl dig för en hägring. Om du räknar med all övertid som kvinnliga jurister får arbeta så har vi lägre lön än en städare. Det är mina framtidsutsikter som juriststudent: lägre lön än en städare och med skyhöga studielån. Tänk två gånger innan du påstår att akademiker är höginkomsttagare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


3 + = 7

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>