Ett ögonblick Förstasidan Inrikes Nyheter — 25 september 2016
”Vi får möjligheten att representera  alla studenter på SU”

ETT ÖGONBLICK Henric Södergren och Stefanie Tagesson är nya ordförande och vice ordförande för Stockholms universitets studentkår.

Text & foto: Miriam Bratt

Ni är det nya presiditet för kåren, kan ni berätta lite om vilka ni är?
ST – Jag är 27 år och har en kandidat i genusvetenskap från SU. Efter det här året ska jag skriva en uppsats på masternivå och sedan vill jag doktorera.
HS – Jag är 23 år och jag har en d-uppsats kvar innan jag tar min master i psykologi. Jag har också tänkt att jag vill doktorera, men vi får se. Nu har jag ju kommit in på det här spåret och det är så spännande.

Vad innebär det egentligen att vara ordförande och vice ordförande (tillsammans presidium) för kåren?
HS – Vi ska se till att studenternas åsikter hörs och arbeta med påverkan i studenternas intresse.
ST – Precis, det innebär att vi gör allt möjligt. Vi arbetar med representation både internt och externt och ska leda den här organisationen. Vi sitter mycket i möten och arbetsleder de som arbetar i kåren.

Vad ser ni mest fram emot med ert uppdrag?
HS – Jag ser mest fram emot att se till att studenternas röster blir hörda och att kunna arbeta med påverkan för studenters intressen.
ST – Vi får möjligheten att representera alla studenter på SU och det är ett enormt förtroende. Jag är väldigt tacksam och ser fram emot att få införliva det som studenter röstat fram.

Vad tror ni kommer att bli det svåraste under det här året?
HS – Vi har en rad utmaningar framför oss. Till exempel hög stress bland många som arbetar inom kåren och bristfällig kunskapslagring. Eftersom många som jobbar inom kåren har tidsbegränsade förtroendeuppdrag så blir det mycket rörlighet i verksamheten. Vi måste hitta ett sätt att bevara all kunskap inom organisationen trots att folk slutar.
ST – Ja, och under det här året ska vi också äska, det vill säga ansöka om ekonomiskt bidrag från universitetet, och det kommer att bli en utmaning. Eftersom äskningen bara sker var tredje år hamnar mycket arbete på våra bord, men det ger oss också en möjlighet att agera visionärer. Vi kommer att ha möjlighet att tänka långsiktigt och fundera över hur vi vill att organisationen ska se ut under kommande år.

Apropå tunga arbetsbördor så har tidigare presidialer ofta haft mycket att göra, hur kommer ni att göra för att hantera stressen?
ST – Vi har bara hunnit sitta i två månader, så det är svårt att svara på nu. Styrelsen är våra arbetsledare så det är de som behöver sätta riktningen i vårt arbete.
HS – Precis. Däremot så har vi ju redan hunnit prata lite om att vi till exempel ska undvika att kontakta varandra under helgerna om det inte verkligen behövs.

Henric, du kommer från Fi Studenter och Stefanie, du kommer från Studentpartiet, hur kommer era politiska bakgrunder att påverka ert arbete?
ST – Inte särskilt mycket. När man blir vald uppgår man i organisationen. Alla partier sitter med i styrelsen och de arbetsleder oss.
HS – Vår roll blir att se till att allt som röstats genom av studenterna genomförs. Vi har en strategisk plan som vi ska följa.

Ordförande och vice ordförande arbetar nära varandra, hur kommer det fungera att arbeta som ett team?
HS – Vi kände varandra sedan innan och det känns som att det kommer bli bra. Vi kompletterar varandra med våra olika kompetenser.
ST – Jag håller med om att vi kompletterar varandra väl. Vi kommer ju att arbeta som en enhet med två fysiska kroppar.

Stefanie, du har studerat flera år på SU, vad har du saknat mest som student?
– Att känna den där studentsamhörigheten som finns i studentstäder. Det tog två år innan jag började känna mig mer hemma och det var för att jag gick med i ett studentråd. Jag har mest pluggat humaniora och då var det oftast bara tre lärarledda timmar i veckan. Det gav mig inte en känsla av att jag hade ett sammanhang i skolan, utan kändes mer som att ibland åka iväg och fika när jag väl hade föreläsningar och seminarier.

Henric, om du fick förändra en sak på SU, utan att behöva vara realistisk, vad skulle det vara?
– För mig är likabehandlingsfrågor högprioriterade.  Vi bor i en storstad med en enorm mångfald, men det syns inte här på universitetet. Jag efterfrågar stora satsningar från universitetet. Från kårens håll ska vi också driva frågan om breddad rekrytering under det här året.

 

Related Articles

Share

Om författaren

(0) läsarkommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


4 + 3 =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>