Forskarpanel Forskning Förstasidan — 27 februari 2017
Forskarpanelen om bostadsbristen

Forskarna Ida Andersson, Urban Lundberg och Tommy Jensen. Foto fr. v.: Malin Gard /SUS, SU och Eva Dalin / SU

FORSKARPANELEN Stockholm är en stad som står inför stora utmaningar både nu och i framtiden när det kommer till bostadsfrågan. Men vad har forskning för roll i sammanhanget?

Hur kan forskning bidra till att lösa bostadsbristen?

Text: Cornelia Thomasson

Foto: Malin Gard, SUS

Ida Andersson
Lektor Kulturgeografi

– Inom Kulturgeografin jobbar vi ofta med bostadsfrågor och planering och vi ansvarar även för samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet. Kulturgeografer sätter vanligtvis bostadsfrågan i en större kontext, studerar den över längre tidsperioder och gör internationella jämförelser vilket skapar en bättre förståelse för bostadsbristens orsaker.
– Just nu forskar jag om policydrivna klimatinnovationer inom bostadsbranschen för flerfamiljshus. Här studerar jag hur offentliga och privata aktörer samarbetar för att hitta nya lösningar för att bygga fler bostäder och samtidigt göra det mer miljövänligt än tidigare. Jag försöker förstå och analysera de processer som leder fram till faktiskt byggande, men också identifiera de ”flaskhalsar” som skapar hinder för att nya bostäder etableras.

 

Foto: SU

Urban Lundberg
Docent historia

– Den har förstås mycket att bidra med. Det kan handla om tekniska innovationer som härbärgerar
alla krav som ställs på modernt bostadsbyggande.  Men ser jag till mitt eget ämne, historia, ligger ­nästan närmare till hands att betona forskningens gränser. Till saken hör att bostadsbristen ytterst är en ­politisk fråga.
– Här har historieforskningen en roll att spela. Den bygger inga hus, men skänker insikter, ­öppnar perspektiv. Hur mobiliseras majoriteter? Hur lotsas stora projekt genom ett demokratiskt system som väcker motstridiga viljor till liv? Eller mer cyniskt: hur gör man för att inte stöta sig med allehanda ­intressen? Det är inte säkert att lösningen måste ackompanjeras av pukor och trumpeter. Som historien visar får den politiska makten ofta mer uträttat i det fördolda, inbakad i bilagor till tjocka budgetpropositioner eller i små, men viktiga ändringar i krångliga lagtexter.

 

Foto: Eva Dalin, SU

Tommy Jensen
Professor Företagsekonomi

– För mig, en företagsekonom med etik och moral som utgångspunkt, måste såväl ”boende” och ”brist” relateras till mänskliga behov och relationer samt vårt förhållande till naturen. Några problematiska exempel kan vara: Allt större krav på boendeyta, standard och tillgång till attraktiva platser leder till att vissa platser blir mer exklusiva än andra och de med större betalningsförmåga tar över, till ökad energiåtgång, samt till en slit-och-släng mentalitet, som att byta kök vart femte år!
– Forskning med etiska utgångspunkter, inte enstaka inslag, kan sätta såväl bostad och brist i perspektiv och lyfta fram behovet av bostadsbehovsrättvisa, som yta, standard och tillgång till platser, och på allvar ta hänsyn till att naturen inte är ett ymnighetshorn som vi människor bara har att ösa ur.

Related Articles

Share

Om författaren

Cornelia Thomasson
Cornelia Thomasson

Cornelia Thomasson är chefredaktör och ansvarig utgivare på Gaudeamus. Kontakt: [email protected]

(0) läsarkommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


2 + = 7

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>