Att leda en ideell förening utan att trilla i eldsjälsfällan

I Sverige finns ett starkt föreningsliv, men hur kan man som ledare engagera sina ideella medarbetare? Illustration: Sophie Atkins

FORSKNING I Sverige finns en lång ­tradition av att engagera sig ideellt, ett starkt föreningsliv och ­oändligt med folkrörelser. ­Gaudeamus har träffat Aron Schoug, doktorand vid institutionen för peda­gogik och didaktik. Aron har gått på djupet i sin ideella led­arskapsforskning och ­skrivit masteruppsatsen Utan piska och morot.

Text: Carolina Sundell

Det är på modet att organisera sig i ideella föreningar, forskning visar på att engagemanget är större än någonsin. Enligt en översikt som togs fram 2010, på begäran av regeringen, uppgår det ideella arbetet till motsvarande 400 000 helårsarbetstjänster.

För att ha tid att jobba ideellt i dag krävs att man får ihop det så kallade livspusslet. Enligt doktoranden Aron Schoug tycks de ideella organisation­erna ha sneglat på näringslivet. Av de föreningarna han följt i sin forskning har de flesta haft toppstyrda organisationer, något som är en direkt ­avspegling av samhällsklimatet. Samtidigt läggs det mer och mer fokus på individen.

– På senare år har många börjat engagera sig i nätverk i stället för föreningar. En reaktion på att ideellt organiserade inte vill sitta i en styrelse, utan i stället bara engagera sig i en specifik fråga. Det kan vara fördelar om folk börjar lämna det byråkratiska. Det är vanligt, likt i samhället, att folk tänker individuellt och nischat. Men även att de hoppar från ett engagemang till ett annat, precis som många byter jobb mer än ofta, säger Aron Schoug.

Ledarskap och chefskap

För att förstå Arons Schougs arbete bör en distinktion göras mellan ledarskap och chefskap. Chefskapet handlar bland annat om att planera, budgetera, bemanna och lösa problem. Ledarskap innebär däremot att motivera och inspirera samt att utveckla visioner och ena medarbetarna i att arbeta i gemensam riktning, menar Aron Schoug.

– Svenskt ledarskap beskrivs ofta som demokratiskt, icke-hierarkiskt och flexibelt, decentralisering av makt och ansvar och stort handlingsutrymme för individen. Det som märks av nu är att många organisationer professionaliserar, en förändring som kommit av att de vill få ut så mycket som möjligt av det ideella arbetet. ­Effektivitet räknas i dag mer än tidigare och det är högre krav. Förr delade man ut flygblad, i dag ska det finnas kommunikatörer på plats. Det är inte så mycket att man vill fika på styrelsemötet längre utan man mäter resultat. När man satsar på engagemanget kan effektiviteten försvinna, berättar Aron Schoug.

Eldsjälsfällan

Aron Schoug. Foto: SU

Aron Schoug utgår från Self-Determination Theory i sin forskning, en teori som han menar är bra hjälp när man ska leda ideella föreningar. Enligt den ska gruppen arbeta tillsammans, skapa en känsla av delaktighet och undvika styrning. Det leder till fler motiverade medarbetare.

Ett problem som kan uppstå i ideella föreningar är när en person brinner för mycket för sin sak och tar över. En medlem många föreningar har är just eldsjälen.

– Man undviker eldsjälsfällan ­genom att låta alla vara med på ett hörn och att det inte är en ensam initiativtagare. Om man tänker sig de engagerade som två cirklar. En inre som en liten grupp eldsjälar och en yttre cirkel som resten av organisationen, då är det olyckligt om det inte är någon kommunikation mellan de två, säger Aron Schoug och fortsätter
resonemanget:

– Ett bra exempel på ledarskap jag följt i min pågående forskning är teaterprojektet Satans Demokrati. De har en regissör som ger alla konstnärerna som ligger bakom produktionen stor frihet, samtidigt som han har stenkoll på schemat och vad som krävs av alla. Vi talar om flera hundra personer som är involverade på olika sätt i uppsättningen som teaterkollektivet jobbar på. Jag tror att deras framgång är just att ha ledare som vet när man ska lägga sig i och bestämma och när man lämnar det till de medverkande skådespelarna, att testa sig fram och improvisera, säger Aron Schoug.

Vilja och god kommunikation

Aron Schoug får ihop livspusslet själv genom att balansera: forskning på SU, nyligen utkommit med romanen ­Lugnet Före Stormen, spela i ett band och driva kulturföreningen Möjlighetsministeriet.

– Ett tips för studenter som vill starta en förening; att ha en idé till en förändring, sedan viljan att genomföra idéen, social färdighet och god kommunikation, avslutar Aron Schoug.

 

Carolina Sundell. Foto: Cornelia Thomasson

Tips från forskningsredaktören

Nyligen lanserades Aktivistens Kokbok, en handbok för aktivism på nätet där intresserade kan få hjälp att komma igång med en förening, söka projektpengar, dra igång en aktion eller demonstration. I Sverige finns en lång tradition av att engagera sig ideellt, ett starkt föreningsliv och oändligt med folkrörelser.

 

Related Articles

Share

Om författaren

Gästskribent
Gästskribent

Texten är skriven av en gästskribent. Namn anges efter ingressen. Ansvarig utgivare är Cornelia Thomasson.

(0) läsarkommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


+ 1 = 7

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>