Förstasidan Karriär — 29 maj 2017
Doktorandombudet: Så gör du för att börja doktorera

David Rynell Åhlén jobbar som doktorandombud på Stockholms universitets studentkår. Han menar att det är bra att ta reda på mycket om institutionen man vill doktorera vid. Foto: Josefine Malmkvist

KARRIÄR Du har siktet inställt på Nobelpriset 2075? Eller är du bara nördigt insnöad på ett ämne och vill viga ditt liv åt att lära dig mer? Kanske är en forskarutbildning något för dig. Gaudeamus har pratat med David Rynell Åhlén, doktorandombud på Stockholms universitets studentkår. Han berättar vad man ska tänka på om man vill doktorera.

Text: Andreas Ekström

Att vara doktorand är speciellt. En studerar inte bara på forskarutbildningen, en är också anställd av universitetet. Det är en utbildning som är reglerad som ett arbete, ibland händer det att det blir en hel del gråzoner och då är David Rynell Åhlén där för att hjälpa SU:s doktorander.

– Om man undrar vad man har för rättigheter ­eller om man behöver råd och hjälp för att man har hamnat i svårigheter med sin handledare kan vi på ­kåren hjälpa till, säger David Rynell Åhlén som ­jobbar som doktorandombud på Stockholms universitets ­studentkår.

Forskarutbildningen är fyra år. Den består av 240 högskolepoäng, varav minst hälften ska ägnas åt ­avhandlingen. Det kan även ingå institutionstjänst i utbildningen. Det innebär att en ska göra andra ­arbetsuppgifter åt institutionen, till exempel jobba som lärare eller handledare. Under tiden på forskarutbildningen har en tillgång till minst två stycken hand­ledare.

Men skillnaderna i forskarutbildningen är stora mellan institutionerna. Inom humaniora ska man oftast skriva en bok där man har belyst ett eget problem och har upptäckt en egen forskningslucka. På de naturvetenskapliga institutionerna skriver man oftast en eller flera artiklar och där arbetar doktoranderna mot ett projekt i stället.

Vissa studenter har siktet inställt på att göra en akademisk karriär från första början. Men att börja tänka på det från första dagen på universitetet är inget som doktorandombudet nödvändigtvis rekommenderar.

– Första dagen är väl att ta i, men känner en att en trivs på universitetet så kan det vara bra att börja ­fundera ganska så tidigt i alla fall.

Vilka råd skulle du ge till de som går i tankarna att doktorera?
– Ta reda på så mycket du kan, inte bara om ämnet du är intresserad av. Ta även reda på hur institutionen fungerar. Oftast har studenten en bild av den men det är ­annorlunda att arbeta på institution.

Tittar på tidigare studier

För att kunna påbörja en forskarutbildning behövs det oftast att en institution utlyser doktorandplats­er. Det som krävs för att bli antagen till en forskarutbildning är att personen som söker har tagit sin examen, oftast på avancerad nivå eller har mot­svarande kunskaper. En ska även ha uppvisat en förmåga att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

– För att bli antagen kommer de att titta på hur den tidigare vetenskapliga produktionen har sett ut. Hur uppsatserna har sett ut men också om projektet är ­genomförbart.

År 2015 avskaffades utbildningsbidraget vid Stockholms universitet, nu är det avskaffat i hela landet. Nu är tanken att alla doktorander ska ha en doktorand­anställning och lönen en får följer en prestationsstege där en tjänar mer ju längre en har kommit på sin utbildning.

– Ingångslönen är 25 300, vid slutet av forskar­utbildningen tjänar en 29 000 i månaden, säger ­David Rynell Åhlén.

Ville bort från akademin

En av SU:s alla doktorander är Charlotte Bagge-Glassell, hon är adjunkt och doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik. För hennes del var det inte självklart att gå vidare inom akademin, inte ens efter hon påbörjat sin forskarutbildning.

– Jag tänkte söka mig bort från akademin, titta på jobb vid Utbildningsdepartementet, att jobba som utredare eller så.

Vad gjorde att du blev kvar?
– Efter jag varit mammaledig och kom tillbaka 2012 så började jag undervisa och det var väldigt kul. Då kände jag att det var något som jag kunde tänka mig att arbeta med för en lång tid framöver.

Att göra akademisk karriär var inget som Charlotte Bagge-Glassell hade några tankar på när hon började studera som 25-åring. Hon studerade allt möjligt från statsvetenskap till pedagogik enbart för att hon tyckte det var kul.

– Jag hade en handledare som var jättebra som tyckte att jag skulle söka till forskarutbildningen och så blev det. Jag hade inga tankar på att göra akademisk karriär, det har jag fortfarande inte egentligen. Jag fortsätter så länge jag känner att jag utvecklas och tycker att det är intressant.

 

Koll på begreppen

Doktorand: En student som bedriver utbildning på forskar­nivå. Någon som blivit antagen till forskarutbildning och är även anställd av institutionen.

Postdoc: Tvåårig anställning som syftar till att man ska kunna meritera sig ytterligare, oftast arbetar man på ett projekt som knyter an till ens avhandling men tar det vidare. Anställningen handlar om 100 ­procent forskning, publicera sig och åka på konferenser.

Lektor: Lärare vid universitetet eller högskola som har avlagt en doktors­avhandling.

Professor: Den forskartitel vid universitetet som har högst status.

Related Articles

Share

Om författaren

Gästskribent
Gästskribent

Texten är skriven av en gästskribent. Namn anges efter ingressen. Ansvarig utgivare är Cornelia Thomasson.

(0) läsarkommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


5 + 5 =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>