”Jag tror på multijournalistik”

Matilda Lann är student och chefredaktör för JMK:s tidning Femte statsmakten.

Du representerade nyligen JMK på Sacos studentmässa. Vilken var den vanligaste frågan du fick?
  – ”Hur blir man journalist?” Och om hur antagningarna fungerar på JMK. Tidigare sökte man ett treårigt program, nu får man plocka ihop utbildningen själv. Sedan undrar många om arbetsmarknaden – och jag är ganska bra på att svara på det. Jag tror på arbetsmarknaden, trots alla mörka rapporter. Vill man jobba som journalist så gör man det, någon annan inställning kan man inte ha.

Brukar de tro på det?
  – Till slut. Annars kanske de inte vill tillräckligt mycket…

Känner sig JMK-studenter som en del av Stockholms universitet?
  – Spontant: nä. Vi har så lite kontakt med resten av SU. Många vet fortfarande inte vad JMK är, utan man måste säga ”gamla Journalisthögskolan”. Trots att det är 20 år sedan det hette så.

Märker ni av attityden "JMK – det är där framtidens journalister går" ?
  – Absolut! Antingen har folk den bilden, eller en helt annan – att på JMK sitter de torra teoretiska journaliststudenterna. Det har ju blivit mindre praktisk inriktning de senaste åren, om jag förstått rätt.

Vad är då framtidens journalistik?
  – Jag tror på webbjournalistiken. Det betyder inte att jag tror på papperstidningens död, men som journalist i dag måste man ha någon sorts webbinriktning för att få jobb. Jag tror på multijournalistik – inte så att man alltid måste skriva, fota och filma en snutt under samma uppdrag, men däremot behärska två, tre eller fyra olika medier. Jag vill göra TV och radio under min praktik, och förväntar mig mycket av nästa termin.

Hur svårt är det att komma in på de praktiska kurserna?
  – Är man jäkligt allmänbildad och skillad från början så är det kanske inga problem. Men jag kände stor ångest under provdagen. Bedömningen utgår ju från prestation, inte betyg. Visst är konkurrensen hård.

Är du aktiv i studentkåren, förutom med dess tidning?
  – Nej, men vi har ett nära och aktivt samarbete. I år har det inte varit några problem i relationen mellan oss och kåren. Förra terminen var inte lika bra, ansvarstagandet fungerade inte helt från deras sida. Men nu är det väldigt drivet folk. Tidningens uppgift är även att granska kåren, och det gör vi. De är ju också journaliststudenter så de förstår hur det fungerar, och tipsar oss ofta om saker.

Kommer Femte statsmakten påverkas av kårobligatoriets avskaffande, tror du?
  – Det har diskuterats. En sak är att alla kårmedlemmar, vilket i dag är alla studenter, får skriva i tidningen. Men jag tror inte det kommer ändras. Eftersom vi är en webbtidning så kostar vi i stort sett ingenting. Vi trycker några löpsedlar på kårens bekostnad, och de har köpt in vår kamera. Men vi står och faller inte med obligatoriet.

Framtidsplaner för tidningen?
  – Mitt mål var egentligen att trycka en pappersversion denna termin. Det har inte hunnits med, tiden har gått till att få ihop själva numren. Men nästa termin ska Femte statsmakten absolut komma ut som papperstidning. Hur vi ska lösa det ekonomiskt vet vi inte än, vi skissar på det. En idé är att helt enkelt ta betalt för tidningen. Vi vill helst inte att kåren ska behöva gå in med pengar.

Så framtiden är ändå en papperstidning?
  – Ha ha, ja, det är ju dubbelt det där. Framtiden finns på webben och utvecklingen går snabbt. Men samtidigt är vi många som gillar att faktiskt kunna hålla i en tidning. Att få folk att gå in på hemsidan går lite trögt. Med en tryckt tidning tror jag att fler skulle uppmärksamma den, och då även vilja skriva i den.

Hur viktig är Femte statsmakten för studenternas praktiska erfarenhet?
  – Personligen tror jag att den är hur viktig som helst! Det var därför jag ville jobba med den – ”nu ska jag läsa ett helt år teori, tänk att få kombinera det med att skriva artiklar”. Att få den första trevande erfarenheten redan första året. Dessutom skapar en tidning gemenskap bland studenterna.