De olika kursernas kostnad uppdelad på varje lärosäte. Matematik och praktisk
filosofi är billigast. Siffror för Statvetenskap I på Göteborgs universitet utgick, och
är därför borträknade från den totala summan.
Grafik: Agnes Brynge

Billigast och dyrast
Det är betydligt dyrare att plugga i Lund än i Göteborg. Om man slår ihop kostnaderna för all litteratur på de sex jämförda kurserna visar det sig att skillnaden är drygt 5 500 kronor mellan Lunds universitet, som är dyrast, och Göteborgs universitet som är billigast. Stockholms universitet hamnar på en andraplats och Uppsala strax efter.
Vad gäller de enskilda kurserna varierar priset en hel del mellan olika universitet och kurser. Att plugga juridik i Stockholm är till exempel mer än dubbelt så dyrt som i Göteborg. Att läsa matematik i Uppsala är runt 1000 kronor dyrare än i Stockholm, men här är priset också rekordlågt: 765 kronor för en termins litteratur. Vill du läsa psykologprogrammet kan det löna sig att göra det i Göteborg, där litteraturen är knappt
1 500 kronor billigare än i Lund.
Generellt dyraste kurserna är jurist- och psykologprogrammen (förutom i Uppsala, där statsvetenskapens litteratur är dyrast med cirka 5 900 kronor för första terminen).
Britta Liljegren, studierektor på psykologprogrammet i Lund, säger som en kommentar till Gaudeamus resultat att de på institutionen alltid försöker att beakta priset på böckerna, men också i hög grad kvaliteten.
Brukar ni jämföra ert eget urval av litteratur med andra lärosätens urval?
- Nej, psykologprogrammen jämför sig vanligtvis inte med varandra i det här avseendet.
Ulf Färjare, universitetsadjunkt vid Juridiska institutionen på SU, är skeptisk inför jämförelsen.
- Det är intressant och jag vill egentligen inte kritisera, men det kan ju också vara så att andra terminer kan vara dyrare i Göteborg än i Stockholm och att det därför vägs upp i slutändan. Juristutbildningen varierar även kraftigt mellan olika orter i Sverige, och har helt olika upplägg, vilket gör att en sådan här jämförelse kan bli missvisande, säger han.
Ulf Färjare säger också att han i valen av kurslitteratur jobbar mycket för att få ner priserna. Bland annat genom att trycka upp böcker till billigare priser.
Överlag återfinns de billigaste kurserna enligt vår undersökning inom matematik och praktisk filosofi, tätt följt av nationalekonomi.

Antalet sidor per poäng
Det säger sig självt att olika ämnen förutsätter olika mängder material att läsa - om studenten ska analysera olika tiders texter eller i stället lägga mest tid på praktiska övningar, till exempel. Terminsuppläggen kan också variera, men vissa skillnader sticker ut: läser du juristprogrammet vid Lunds universitet måste du plöja igenom drygt 6 700 sidor första terminen, jämfört med Göteborgs juristprogram, där du förväntas läsa drygt 2 000 sidor. Även på Svenska I ligger Göteborg lägst i sidantal, medan Uppsala toppar med cirka 3 300 fler sidor.

Men man kan ju kopiera?
Ja, det är vi mycket medvetna om att man kan, och att det görs, även av böcker som det står "kopieringsförbud" i. För att kunna göra en så rättvis jämförelse som möjligt, särskilt mellan de fyra olika lärosätena, har vi dock bestämt oss för att räkna helt pris på alla böcker, även de där man bara ska läsa 43 sidor av 226, till exempel.
Men för att nyansera bilden lite: på SU är den kurs med flest korta stycken i olika böcker Svenska I. I sju böcker av 24 ska studenten bara läsa mellan 10 och 88 sidor av det totala sidantalet. Man kan anta att många kopierar dessa sidor. Om man bara räknar med de böcker där hela eller nästan hela ska läsas blir summan för litteraturen på Svenska I: 3 671 kronor (alltså 600 kronor billigare än i diagrammet här bredvid). Till detta kommer då 379 sidor att kopiera.
Vissa kurser har i stort sett bara "hela böcker" att läsa, som Nationalekonomi I, Juristprogrammet och Matematik I.

Bibliotekstillgången
Förutom att kopiera - vilket ju för delen också ofta kan göras med hela böcker för att få ner priset - så finns ju våra bibliotek. Gaudeamus har kollat tillgången på Stockholms universitets bibliotek, SUB, och Stockholms stadsbibliotek.
I många fall hade SUB inte den senaste upplagan, som anges i kurslitteraturen, till utlåning. Vissa böcker gick, under den tiden vi utförde undersökningen, inte alls att finna på dessa bibliotek: inom Psykologprogrammet (en bok) och Statsvetenskap I (två stycken).
Den litteraturlista med flest antal biblioteksexemplar i förhållande till antalet titlar är Svenska I med 342 exemplar av sammanlagt 24 böcker. Den lista som har minst antal biblioteksexemplar i förhållande till titelantal är Nationalekonomi I som har 19 exemplar av 4 böcker. Den genomsnittliga bibliotekstillgängligheten för alla de utvalda kurserna på SU är 3,2 biblioteksexemplar per titel i litteraturlistan.
I förra numret av Gaudeamus diskuterades frågan om tillgänglighet av kurslitteraturen i "Panelen". Maria Jansson, universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen sa då att "eftersom studenter vid SU i dag har gratis tillgång till många e-tidskrifter via SUB har många dyra kompendier spelat ut sin roll, vilket ju är bra för ekonomin, men lite mer jobb för studenterna som måste ta fram litteraturen själva." Panelen i sin helhet kan läsas på gaudeamus.se.

Vanligt att lärare undervisar utifrån egna kursböcker

Att som lärare för en kurs lägga in böcker i litteraturlistan som man själv skrivit är inte en helt ovanlig företeelse. Syftet med det här är naturligtvis varierande. Vissa menar att det handlar om att lärarna gynnar sig själva ekonomiskt, andra att det är ett bra sätt koppla undervisningen till den aktuella forskningen på institutionen.
Hur vanligt det här är varierar: på Svenska I är endast 2 av 24 böcker skrivna av någon från den egna institutionen, och på första terminen på juridikprogrammet är hela 9 av 16 böcker skrivna av institutionspersonal. Jonas Häckner föreläser på kursen Mikroteori med tillämpningar inom Nationalekonomi I, där en av totalt två böcker på litteraturlistan är skriven av honom själv.
Varför har du valt din egen bok?
- Denna bok har vi använt på kursen sedan år 2000 medan jag varit kursansvarig sedan höstterminen 2007. Det är inte en bok som jag har skrivit utan en antologi som institutionen gemensamt producerat just för den här kursen och med en långsiktig ambition. I samband med omarbetningen inför den andra upplagan tyckte vi på institutionen att det var lämpligt att de lärare som för tillfället undervisade på kursen också blev redaktörer för den nya upplagan, säger Jonas Häckner.
Han menar att det finns många fördelar med att ha en lärobok som producerats speciellt för seminarieserien och passar just deras behov, eftersom han upplevde att det inte fanns någon innan.
Men finns det inga problem med det? Att studenterna till exempel inte vågar vara kritiska i samma utsträckning eller att det kan verka som att du försöker gynna dig själv ekonomiskt i val av litteratur?
- Mitt eget bidrag i boken är 16 sidor medan den totala kurslitteraturen är 600-700 sidor. Jag har svårt att se några stora problem med detta, i synnerhet som jag inte själv undervisar på seminariedelen på kursen. Jag har också svårt att tro att detta rätt blygsamma inslag av egen text skulle göra studenterna mindre kritiska, säger han och tillägger att han rent allmänt tycker att det vore synd om lärare och forskare slutade framställa läromedel av rädsla för att bli anklagade för att försöka gynna sig själv ekonomiskt.
- Jag tror inte heller att det skulle ligga i studenternas långsiktiga intresse.

Enligt Lundagårds undersökning varierar det kraftigt mellan institutionerna även på Lunds universitet vad gäller hur mycket av kurslitteraturen som är skriven av folk från den egna institutionen. På psykologprogrammet är ingen bok skriven av lärare eller annan anställd, medan alla böcker på första terminen av teknisk fysik är det.
Enligt Johan Hugosson, programplanerare för grundkursen i teknisk fysik, är detta en ren slump. Han menar att det har blivit så eftersom de flesta av böckerna man använder från början var kompendier som till sist blev så stora att de fick tryckas som böcker. Grundkursen är även, som han säger, mer grundläggande än övriga terminer vilket gör att den egna litteraturen passar bra där.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Enkätfråga
Har du råd med böckerna?

Carlos Rodriguez Masterprogrammet i juridik
- Ja, det mesta vi läser finns gratis på internet, så det är inget problem för mig.

Emelie Envall Hållbar samhällsutveckling
- Ungefär 70 procent av kurslitteraturen köper jag begagnat så därför har jag råd. Skulle jag köpa allt nytt skulle jag inte ha råd. Det handlar mycket om att ha kontakter med folk som läst samma sak innan.

Niklas Eliasson Nationalekonomi
- Ja, jag har råd. Jag brukar köpa litteraturen på nätet.

Agnes Brynge, Johan Rönnblom, Amalthea Sandahl