Lågt söktryck, men gratis vård

Studenter bör söka vård snabbare för att undvika psykisk ohälsa. Det visar en undersökning av student-
mottagningar vid fem olika lärosäten som Gadden har gjort tillsammans med andra kårtidningar.
  SU:s Studenthälsan ger bra vård enligt jämförelsen med gratis besök, kuratorshjälp på engelska, och en speciell kurs för studenter som lider av social fobi.

DEN VÅRD SOM generellt erbjuds studenter i landet är inget man kan jämföra med en vanlig husläkarmottagning, utan fungerar mer rådgivande och som en port in i en större vårdkedja. "Service ges för problem som påverkar studieförmågan negativt," skriver verksamhetschef Malin Eklund vid Studenthälsan i Stockholm i enkätsvaret till Gaudeamus.
  Enkäten skickades ut till fem universitets vårdmottagningar. Svaren visade bland annat på att psykisk ohälsa, som nedstämdhet, vilsenhet och ångest, är den största orsaken till besök. Om studenter skulle söka sig till studentvården i ett tidigare skede så skulle mycket av besvären och studieproblemen kunna undvikas, enligt vårdmottagningarna.
  För psykisk ohälsa erbjuder Studenthälsan rådgivning samt kortare samtalssessioner, men ingen djupare samtalsterapi. Om detta skulle behövas hjälper Studenthälsan till med att etablera kontakt med en mottagning som ger studentrabatt.

PÅ STUDENTHÄLSAN ARBETAR sköterskor, läkare och psykologer samt administrativ personal. Totalt finns det 8,25 tjänster (på 88 procent av heltid, på grund av jul- och sommaruppehållen).
Malin Eklund på Studenthälsan i Stockholm säger att hon tycker sig märka en skillnad när kvinnliga och manliga patienter söker hjälp för psykisk ohälsa.
  – Killar söker hjälp när det är relativt sent, när de redan har gått in i en depression. Tjejer är snabbare och söker hjälp när det fortfarande är kris.
  Bland de som söker psykologisk hjälp är kvinnorna fler, även sett i relation till antalet manliga och kvinnliga studenter. Av alla män som söker vård är det 64 procent som söker psykologisk vård (resten medicinsk). Bland kvinnorna är det hela 72 procent som vill ha psykologisk vård.

I ÖVRIGT SKILJER sig prissättningen för besök mellan lärosätena. Studenterna vid Uppsala universitet betalar mest; 140 kronor per besök, oberoende vilken sorts vård som söks. Billigast är Stockholms, Göteborgs och Umeås universitet - gratis. Studenthälsan vid SU hade tidigare en avgift, men tog bort denna den första januari 2009.
  – Vi tänkte att företagsvård är ju gratis, så varför ska studenter behöva betala? Och det har visat sig att våra besökare är lika punktliga även fast det är gratis. De flesta blir väldigt glada och vi tycker oss märka att studenter gärna kommer tillbaka, säger Malin Eklund.
  Gratis vård till studenter möjliggjordes bland annat efter att Studenthälsan ökade årsavgiften för SU samt de 14 andra anslutna högskolorna. Inför 2010 betalade SU drygt fem miljoner kronor till Studenthälsan. Och den summan ska räcka för vård till cirka 27 000 heltidsstudenter och ytterligare 20 000 deltidsstudenter.
  Räknat per helårsstudent lägger SU minst pengar på vården av de fem lärosätena. Men söktrycket är å andra sidan lägre här. 2009 skedde 1620 besök, medan de andra studentmottagningarna i landet hade ett besökstryck på mellan drygt 3000 till över 6000 per år. Den relativt låga andelen studenter som söker i Stockholm beror delvis på att många studenter vid SU bott i staden innan de började studera, och har därför andra vårdmottagningar där de söker vård i första hand.

FÖR VÅRDMOTTAGNINGAR I Stockholm har långa köer blivit ett generellt problem men vid Studenthälsan i Stockholm får man tid inom 10 arbetsdagar. Det gäller även de andra undersökta mottagningarna, förutom vid Umeå universitet där väntetiden i dag ligger runt fyra veckor. Telefonrådgivning erbjuder alla lärosätena enligt enkäten, men rådgivning via mejl finns inte alltid. Detta är en fråga om sekretess, menar Malin Eklund. Studenthälsan i Stockholm ger därför inte råd via mejl. Tidsbokning över internet är inte heller självklart på grund av sekretess, tidsändringar går däremot bra.
  De studenter som har vissa problem med vårdsystemet är de utländska. Även fast information finns på engelska och all vård vid SU:s Studenthälsan kan ges på engelska.
  – Det svenska vårdsystemet är inte det lättaste att förstå, och i Sverige omfattas inte studenter som inte är här mer än ett år. Är man här en kortare tid har man bara rätt till akutvård. Och alla EU-studenter måste ha med sig sitt EU-kort och det är inte alltid fallet. Men vi gör så gott vi kan och i de flesta fall ordnar det sig, säger Malin Eklund och tillägger att mediciner som är tillåtna i vissa länder inte får skrivas ut i Sverige och det skapar också problem för utländska studenter.

EN ORSAK TILL psykisk ohälsa för många studenter kommer från rädslan att tala inför grupp. Nästan alla kurser vid SU har moment av presentation, något som leder till ångest för en del. Men på Studenthälsan finns det hjälp att få, något som enligt deras egen undersökning inte verkar finnas vid Stockholms andra högskolor.
  – Vi började faktiskt med denna form av gruppbehandling efter en artikel i Gaudeamus, säger Malin Eklund och visar en gammal kopia på en artikel från 1998.
I artikeln står det att i en vanlig skolklass har minst en elev social fobi. Det betyder inte att man blir nervös inför ett föredrag - vilket är helt naturligt - utan att man får hjärtklappning, blir yr eller skakar. Det står även i artikeln att en sådan sorts fobi kan få "förödande konsekvenser" för studenter vid universitetet.
  – När vi såg artikeln tänkte vi att vi måste erbjuda mer stöd och hjälp för alla som mår dåligt av det här. Och nu har vi en form av gruppbehandling som heter Våga tala, där deltagarna är runt åtta stycken, där de får utforska hur det är att uttrycka sig och tala inför grupp. Resultatet har blivit jättebra och vi är glada att kunna hjälpa till.
  Våga tala-kurserna erbjuds minst en gång per termin. De innehåller fem träffar och startas och avslutas med ett individuellt samtal. Och de är också gratis.