SU från utsidan

GÄSTKRÖNIKA: IGNACIO GONZALEZ

För en utomstående är Stockholms universitet en mosaik. I stället för en mental bild av den genomsnittliga SU-studenten, har jag (som aldrig har läst en miserabelt högskolepoäng på SU) en skara fragmentariska och ibland oförenliga bilder av dess olika stereotyper.
Matte- och fysiknördar vandrar i SU:s korridorer. Blivande civilekonomer glider fram i vad de tycker är stiliga kläder och frisyrer, i ett försök att efterlikna sina kollegor från Handels. Studenter och forskare i biologirelaterade ämnen tillbringar sina bästa år på labbet med en precis så obefintlig fritid som läkarkandidater på KI. Det är som om alla andra högskolor i Stockholms hade samlat på en plats, skakade och rörda.
Så ser det ut för en person vars erfarenhet av SU kommer från ytliga observationer gjorda i snabb genomfart på väg till Lappis. Fördomar och ogiltiga generaliseringar är nästan det enda en så kort erfarenhet av SU tillåter en bilda - mycket av detta är förmodligen rent av fel. Men syftet med krönikan är nu att beskriva hur man som utomstående subjektivt ser på Stockholms universitet. Inte hur det faktiskt är.

Det har hänt att jag träffat folk som pluggar saker jag inte visste fanns, men detta har bara hänt med folk från SU. Det kanske beror på att man kan sin hemmaplan bättre (i mitt fall KTH), eller så är det bara på grund av att SU är mycket mer facetterat och mångfaldigt än de övriga högskolorna i Stockholm. Fördomarna mot KTH:are är klara och man upplever dem dagligen. De bidrar förmodligen till en KTH-identitet: om folk utifrån ser oss som tillhörande en enda klass är det lättare att se sig själv så också. Sedan finns alltid den där överlägsenheten. Ingenting förenar så mycket som att känna sig bättre än andra. Jag har svårt att föreställa mig att något sådant skulle finnas på SU som helhet.

Det är svårare att dra alla på SU över en kam. Om det vittnar också den märkliga blandningen som mina vänner från universitet utgör. Vad har en professor i antik grekiska gemensamt med en blivande statsvetare eller en doktor i matematisk logik? Inte mycket, förutom att de delar hemmaplan (och att jag känner alla tre). Var kan man hitta en sådan variation? En docent i histologi kan inte skiljas så jättemycket från en professor i patologi eller i kardiologi, åtminstone inte i den bilden som våra fördomar har målat på de platser som vår egentliga kunskap inte har orkat täcka.
Det är kanske namnet som säger allt. Universitet är inte en högskola, utan en organisk samling sådana. Därför är det mer universellt, som universitet var tänkta att vara när de först kom till på medeltiden.

Ignacio Gonzalez är civilingenjör och doktorand på Kungliga Tekniska Högskolan, där han forskar om automatisering av brounderhåll. Dessutom är han amatörpoet.