Svenska värden – bäst i världen?

Den 6:e juni är det Sveriges nationaldag, det är dags att fira svensken i dig och mig. Hur definierar du svenskhet, vad är viktiga värden för dig? Fotini Katriou bestämde sig för att en gång för alla ta reda på det som Moderaterna redan tycks veta: vad som skiljer oss från dem.

Vi har fått i uppgift av journalisten Augustin Erba att skriva vetenskapsartiklar. Alla i klassen letar fram ett påstående som vi ska undersöka sanningsvärdet i. ”Snus är bättre än cigaretter” föreslår Hannes och läraren antecknar. ”Jag vill skriva om könsjukdomen vestibulit”, säger Kristin. Mina ögon hamnar direkt på artikeln i tidningen på skolbänken. Den handlar om Moderaternas Per Schlingmans förslag på ett värderingskontrakt för invandrare. Han tycker att asyl­sökande ska skriva under på att de accepterar ”viktiga svenska värden”. Jag bestämmer mig för att ta reda på sanningsvärdet i vilka värderingar som är viktiga svenska. Jag har nämligen alltid undrat vad som skiljer oss från dem.

Vad är svenska värderingar? ringer jag och frågar professor Elisabeth Gerle. Hon forskar i etik vid Uppsala universitet och är knuten till Svenska kyrkans forskningsenhet. Hon har också skrivit om mångkulturella frågor.
  – Jag är egentligen väldigt skeptisk till talet om svenska värderingar. Vad är det?, frågar Elisabeth Gerle retoriskt tillbaka i min knastrande mobiltelefon.
  Hon säger sig ha sett hur man använt sig av en liknande retorik i Dansk Folkeparti. Allt de tycker är positivt är dansk och allt de ogillar är icke-danskt. Sverige­demokraterna gör likadant, menar hon.

Elisabeth Gerle tycker att det är farligt att knyta värderingar som finns i många demokratiska välfärdssamhällen, som till exempel jämställdhet och demokratiska fri- och rättigheter, till just det svenska. Hon menar att Sverige är ett land i förändring och att våra värderingar har sett olika ut genom tiderna.
  – Det finns större anledning att betona det människor har gemensamt, säger hon.
  Jag är beredd att hålla med, men bestämmer mig ändå för att ringa en person som studerar just skillnaderna.

Åke Daun, professor emeritus i etnologi vid Stockholms universitet, har skrivit boken Svensk mentalitet – ett jämförande perspektiv. Han tror inte på ett slags ”svenskkontrakt” men menar att svenskar är extrema på många sätt. Svenskar hör enligt honom till de mest individualistiska i världen och dem som tycker minst om att umgås med oliktänkande.
  – Ett exempel är att bli besviken då man på en middag placerats ihop med människor som man inte har något gemensamt med. Ett annat att svenskarna numera är världens minst auktoritetsbundna folk, förklarar han på sitt arbetsrum på Södermalm i Stockholm.
  I köket hör jag hans fru tala på något främmande språk. Klockan är nio på morgonen och Åke Dauns blåa ögon strålar, han har inte slutat skriva om kultur, identitet och etnicitet fastän han är pensionär.

En människas värderingar är en produkt av arv och miljö, förändras över tid och som allt annat är det frågan om procentuella delar av befolkningen. Värderingar kan man varken plantera in i en ny befolkningsgrupp, eller på något rimligt sätt argumentera för, förklarar han.
  – Att så här ska ni vara när ni kommer till Sverige – i Sverige ska ni vara individualister, säger Åke Daun, skrattar och lutar sig tillbaka i skrivbordsstolen.
  Han äter artigt av en torr kanelbulle jag tagit med mig, men har gjort gott espressokaffe.

Förutom att svenskarna är extrema individualister är de också extrema på ett annat sätt, berättar Åke Daun vidare, och hänvisar till enkäter och en stor europeisk undersökning. Den gjordes i mitten av 1980-talet och SIFO har återupprepat undersökningen tjugo år senare.
  Den visar att svenskar är de som tycker sämst om att vara tillsammans med människor vars värderingar, åsikter och attityder de inte delar.
  – Innebörden är att vi föredrar att vara med människor som liknar oss själva.
  Men det är inte heller någonting man kan säga till invandrare, menar han.
  – Att nu ska ni leva i sådana här små grupper och umgås med dem som liknar er själva. Bara det är ett exempel på en grundläggande värdering som vi själva inte tänker på, säger han.

Deadline för vetenskapsartikeln närmar sig men jag är inte klokare. Svaren föder fler frågor och jag tänker att det inte kan vara så lätt att definiera människors värderingar som vi vill tro. Om vi visste det kanske vi inte längre skulle ha några frågor kvar. Om jag visste vilket land som var bäst på kärlek skulle jag flytta dit, tänker jag. Jag undrar om det landet skulle ha något värderingskontrakt åt mig, och jag undrar om Per Schlingman skulle vilja följa med.

Fotini Katriou läser Masterprogrammet i journalistik på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid SU och har en fil kand med litteratur­vetenskap som huvudämne. Hon har varit familjeredaktör i tidningen Macho, ett genus- och populärkulturmagasin, och har även skrivit i bland annat Gringo, Punkt.se och Arbetaren.