Stockholms universitets studentkårs tidning sedan 1924

Gaudeamus - Sluddrigt uttal, glasklart inneh�ll

SU-forskare: Kebnekaise krymper

Publicerades för 7 månader sedan. Senast ändrad för 3 månader sedan.

SU-forskare: Kebnekaise krymper

Foto: Per Holmlund

Istjockleken på toppen av Kebnekaise är för närvarande 47 meter.

Sveriges högsta punkt blir allt lägre. Isen på bergets sydtopp smälter, sannolikt till följd av mänsklig påverkan på klimatet. En av forskarna som konstaterat detta är Per Holmlund, professor i geologi på SU.

Kebnekaise, beläget i Lappland, är Sveriges högsta berg. Sedan mitten av 1960-talet har man årligen mätt dess höjd. Man har då mätt sydtoppens höjd över havet. Dessförinnan mättes den ungefär vart femte år.

Sedan början av 1980-talet har professor Per Holmlund på Stockholms universitet varit ansvarig för dessa mätningar. Han har mätt toppen i augusti varje år från Tarfaladalen intill Tarfala forskningsstation, och ungefär vartannat år även besökt toppen för att lägesbestämma den. Holmlund förklarar att om det kommer flera snörika vintrar efter varandra kan toppen mycket väl växa på höjden igen, men den långsiktiga trenden pekar nedåt, det vill säga att den långsamt är på väg att bli allt lägre.
  – På kort sikt kan det tyckas att det inte har någon betydelse, men det är en symbol och en påminnelse om att vi är på väg att förändra vårt klimat.

Holmlund, som själv gick geovetarlinjen när den startade på SU 1977, har varit på toppen många gånger (men de som har rekord i toppbestigningar är guider från Kebnekaise fjällstation, som har varit däruppe långt över 200 gånger!). Han berättar att man kan flyga helikopter och landa strax nedanför toppen utan någon fara. Själva toppen består av is och är ganska spetsig. Med nuvarande höjd på toppen är istjockleken cirka 47 meter, det vill säga som ett 16-våningshus. Isen är oftast snötäckt. Nordtoppen, som ligger 700 meter längre norrut, är däremot en klippa och når 2 097 meter över havet.
  – Det finns både enkla och svåra vägar upp men generellt kan man säga att om man bara har hygglig fysik så kan man bestiga toppen, ung som gammal. Jag ägnade mig åt bergsklättring redan innan jag började på universitetet så jag har tagit mig längs olika vägar till Kebnekaise, förklarar han.

Årsmedeltemperaturen kan sägas
vara cirka -10 grader. Under sommaren smälter snön på toppen, och en varm stilla sommardag kan det bli kring +15 grader. På vintern ligger temperaturen kring 15–30 minusgrader. I stilla och klart väder kan temperaturen falla lite till.
  Holmlund förklarar att skälet till att man har upprätthållit mätserien genom åren är att den kompletterar glaciärmätningarna i området.
  – Det faktum att toppen blir lägre hänger alltså samman med den allmänna minskning av glaciärers storlek som vi ser runt om i världen. Det finns inte så många istoppar, och de som finns blir nu lägre. Höjdminskningen är ett symboliskt skeende som beskriver ett allt varmare klimat, där människan sannolikt har ett finger med i spelet, säger Per Holmlund, och tillägger:
  – Toppen är dessutom mycket vacker och sommartid lockar den till många besök. Den har alltså en stor dragningskraft på turister, och om nordtoppen blir högst i Sverige så blir det längre och farligare att göra en toppbestigning.

Per Ganbar

gaudeamus@sus.su.se

Kommentarer

Skriv kommentar

Ja, visa min e-post för övriga besökare
Captcha Code
!

Kebnekaise

Kebnekaises topp täcks av en liten glaciär som i likhet med övriga glaciärer i Lappland har minskat i volym. Dess höjd varierar något från år till år och så sent som 1996 var den 2 118 meter över havet. Under den senaste tioårsperioden har den blivit lägre än den varit tidigare under hela 1900-talet. Höjden har varierat mellan 2 104 och 2 106 meter över havet. Vintertid är den cirka två meter högre på grund av snömängden.
  När Lantmäteriet nu reviderat sina kartor har de valt att ta ett medelvärde för den senaste tioårsperioden, 2 106 meter.
  Kebnekaises nordtopp är 2 097 meter över havet. Den är i fast berg och kommer så småningom att bli Sveriges högsta punkt. Exakt när det sker beror på hur somrarna och vintrarna ser ut under de kommandeåren, men det kan mycket
väl ske inom tio år.

Från förstasidan

Så vill partierna fånga din röst

Så vill partierna fånga din röst

Illustration: Agnes Brynge

Reportage | Inför valet 2010 lovar båda blocken att göra det bättre för studenter om de vinner. Politikerna vill bland annat höja studiemedlen samt öka antalet studentbostäder och forskningsinsatser. Under augusti har Gadden gått igenom program, valmanifest och pressmeddelanden samt frågat den utbildningsansvarige i varje parti vad som är högsta prioritet. Här är en studentguide till politikens djungel.

Rekordtuff bostadssituation

Rekordtuff bostadssituation

Foto: Helena Söderqvist

Studentbostäder är attraktiva, men få förunnade. Många hittar i stället privata boenden i andra hand.

Nyheter | Tur och trevlighet kan avgöra Bristen på studentbostäder i Stockholm fortsätter vara ett stort problem och situationen ser inte ut att bli bättre. Samtidigt har bostadsköerna förändrats, med både för- och nackdelar. Några lyckliga studenter lyckas få bostad genom att annonsera om sig själva.

Rekord i internationella studenter

Rekord i internationella studenter

Foto: Jennie Aquilonius

Internationella studenter köade i timmar utanför Studentcentrum.

Nyheter | Antalet sökande till internationella utbildningar i Sverige har fördubblats. Under terminens första dagar ringlade kön lång utanför Studentcentrum på Stockholms universitet. Många var de nyanlända studenter som ville registrera sig, hämta lägenhetsnycklar och försöka få tag i en bostad.

Dubbla budskap i trafiken

Dubbla budskap i trafiken

Foto: Johan Rönnblom

Det är inte alltid lätt att veta hur man som student ska bete sig i kollektivtrafiken.

Nyheter | Biljettkontrollerna i kollektivtrafiken utförs numera inte av SL utan av Securitas. Studenter som åker med rabatterade SL-kort, men saknar student-ID, kan få böta 1 200 kronor. Man har tio dagar på sig att bevisa att man studerar – men hur gör man? Studenter har fått olika svar under höstterminens första dagar.

Vinnare i Gaddens novelltävling

Vinnare i Gaddens novelltävling

Illustration: Amalthea Frantz

Kultur | De ställer ifrån sig cyklarna i sluttningen bredvid stigen och ser sig omkring. Stranden är liten och full av folk, mest barnfamiljer från trakten. Där, säger Kim och pekar. Annelie tvekar. Bryggan är inte en plats hon själv skulle välja. Det är för synligt. Hon hade föredragit att sitta inne bland träden. Men Kim har redan börjat gå och Annelie får småspringa för att hinna ikapp. När Kim fattat ett beslut väntar hon sällan.

”Nu gäller det för oss att synas”

”Nu gäller det för oss att synas”

Foto: Jennie Aquilonius

Porträttet | Nye ordföranden ska lyfta fram studentkårens betydelse 2010/2011 blir ett annorlunda verksamhetsår för studentkåren. Obligatoriet är borta och kåren ska omvandlas till en organisation med frivilligt medlemskap, något som ställer nya krav på att bevisa verksamhetens betydelse. Och nu gäller det att synas.

När litteraturen likriktades

När litteraturen likriktades

Illustration: Johan Rönnblom

Essä | Den svenska bokmarknaden påverkas fortfarande av den omstrukturering som ägde rum under 1970-talet. En konsekvens är att utgivningen av böcker med annat originalspråk än engelska minskat. Erik Larsson skriver om bestsellerism, lönsamhet och förlorade perspektiv utifrån sin magisteruppsats i förlagsvetenskap.

Krig, fred, snusk och censur

Krig, fred, snusk och censur

Valborgsnummer när tiderna blev gladare igen, våren 1945.

Kultur | Genom första halvan av Gaudeamus 1940-tal löper dubbla röda trådar. Den tydligaste är förstås världskriget. Parallellt med den en mer sammansatt, men inte svagare tråd: Vardagen. Den – studierna och studentlivet – måste fortgå. ”Studier är kulturförsvar” är rubriken på kårordförandens tal till de nya studenterna hösten 1940, och sammanfattar väl de första krigsårens retorik i tidningen.

Människans fyrbenta spegel

Människans fyrbenta spegel

Foto: Julia Shao

Kultur | Vi lever i en hundens tid. Minst 800 000 stora och små hundar befinner sig just nu i vårt land. Hundcoacher på tv vägleder oss i hur vi ska hantera dem. Hundpsykologen i samma kanal tolkar lilla Majsans beteende och vi nickar och analyserar. (Majsan saknar en ledare, klart hon biter ifrån ibland.) Har människan alltid varit så intresserad av hunden?

En bro mellan romanska språk

En bro mellan romanska språk

Kultur | I kväll, den 9 september, har Klubb Latino höstens insparksfest på Allhuset. Om du hinner dit bjuds det bland annat på två livespelningar, en grym dj och god mat. Klubb Latino uppmanar studenter från de romanska språkinstitutionerna att komma dit, överbrygga språkbarriärerna och umgås.

Bostadspolitikernas studieplan

Debatt | Dagsvers av Victor Estby.

Annons