Blandade åsikter om anonyma tentor

Under året har Stockholms universitet på prov använt anonyma salstentor. När försöket nu utvärderas går åsikterna på fakulteter och institutioner isär – men studenterna verkar positiva.

Anledningen till försöket är att minska risken för att studenter blir särbehandlade vid rättning av examinationer.
  Reaktionerna i utvärderingarna är blandade. Juridiska fakulteten som använt anonyma tentor i minst femton år är mest positiv. Både personalen och studenterna anser att försöket har gått smidigt och säkert till.
  Kritikerna menar att resultaten försenas på grund av den omständliga kodningen och avkodningen av tentorna. Flera institutioner anser även att systemet inte är helt rättssäkert på grund av risken för misstag under kodningen eller att en student skriver fel nummer.

Hans Aili, avdelningsföreståndare för klassiska språk och professor i latin, är negativ. Han menar att latin är ett litet ämne där lärarna är stolta över att känna sina studenter.
  – Anonyma tentor gör allting mer opersonligt. Viktig information om studenternas framsteg försvinner och det blir svårare att agera om någon börjar få problem. Att som lärare bara se nummer i stället för namn förstör kontakten med studenterna, och jag tror att studenterna känner av det eftersom vi har haft många avhopp just i år. Om det är ett tecken på kvalitet att känna sina studenter – då har vi blivit berövade en hel del kvalitet.
Kan det inte finnas en poäng med att hindra lärares intryck av studenterna från att påverka betygen?
  – Det är en besynnerlig åsikt och låter lite som att lärare skulle vilja sätta dit sina elever. En lärare sätter betyg utifrån kursplanens kriterier. I vårt fall handlar det om muntliga och skriftliga examinationer och kännedom om individens prestationer är kärnan i bedömningen. Finansiellt lever vi på att våra studenter lyckas, och tanken att vi skulle vilja motarbeta dem faller därför på sin egen orimlighet. Dessutom är vi professionella.
  Zoologiska institutionen rapporterar att anonymiseringen kan ha en negativ effekt för duktiga studenter som eventuellt är intressanta för rekrytering.
  Många institutioner menar att systemet är verkningslöst eftersom anonymiteten inte kan garanteras. Synpunkter från institutionen för lingvistik är bland annat att studenter kan identifieras genom handstil och uttryckssätt. Vissa funktionshindrade studenter sticker ut genom att skriva på dator medan icke infödda svenskar avslöjar sig genom vilken typ av språkfel de gör.

Mest kritisk till systemet i dess nuvarande form är naturvetenskapliga fakulteten. Mats Larsson, studierektor på Fysikum, anser att metoden med anonyma tentor har fungerat, men är tveksam till om den är till fördel för studenterna.
  – Det är svårt att uppnå fullständig anonymitet. Vi har ofta små studentgrupper, och obligatoriska skriftliga uppgifter som inte är anonyma, exempelvis labbrapporter, gör det lätt att känna igen handstilar. Även möjligheten att justera upp en student som ligger alldeles under gränsen för godkänt, men som har klarat andra moment i kursen, försvinner.
  Flera institutioner påpekar också att tidsåtgången gjort att de blivit mindre flexibla vid omtentor, och att studenterna får vänta längre på att skriva om.

Några poängterar att de innan försöket inte har upplevt att studenterna vill ha anonyma tentor. Andra skriver att studenterna är entusiastiska och känner sig säkra på att bli rättvist behandlade. De lärare som är positiva till försöket anser att det är skönt att slippa påverkas av intryck av, eller förväntningar på, en student när de rättar provet. De är också lättade över att inte kunna bli anklagade för särbehandling och menar att systemet är mer rättssäkert.
  En klar majoritet av institutionerna anser dock att det administrativa arbetet ökat markant och att systemet bör datoriseras. Institutionen för naturgeografi och kvartärbiologi beräknar att merarbetet uppgår till cirka 150–200 extra arbetstimmar per år för den naturvetenskapliga fakulteten, vilket innebär mer än en heltidstjänst.

Enligt Linda Stridsberg på ledningskansliet fattar rektor beslut om de anonyma tentorna i slutet av maj.
  – I stort innebär beslutet att ett permanent införande genomförs så snart det finns ett IT-stöd i drift. Förhoppningen är att det sker inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är helt enkelt Ladok som ska utvecklas. Fram till dess rekommenderas institutionerna att tillämpa anonyma salstentamina i enlighet med rutinerna under försöksperioden.

Vad tycker du om anonyma prov?

KARAMALLAH FARAH, 24, läser juridik.
  – Jag har haft anonyma tentor och tycker att det fungerar riktigt bra. Eftersom läraren inte vet vems tenta som han eller hon rättar blir studenterna bedömda efter vad de skrivit och inte hur de är som personer. Man slipper diskriminering och alla blir  behandlade lika.

CHANNA LAMPELL, 22, läser kulturvetenskap.
  – Det är bra med anonyma tentor eftersom läraren inte kan lägga in några personliga värderingar i rättningen. Det känns tryggt att veta att andra saker som jag sagt eller gjort i klassen inte påverkar bedömningen. Jag ser inget negativt med systemet.

JUSTIN HENRY, 37, läser svenska som främmande språk.
  – Jag förstår varför universitetet använder anonyma tentor efter som rättningen blir mer rättvis. Lärarna blir inte påverkade utan kan vara helt objektiva och det är bra. Däremot är det lite synd ibland eftersom en student som ligger på gränsen kanske skulle bli godkänd om läraren visste vem det var.