SSCO:s studentråd beslutade den 9 november i år att stadgarna ska ändras så att deras styrelse ska få möjlighet att själva bestämma över köreglerna för bostäder inom Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB. Beslutet kräver dock två läsningar och fattas slutgiltigt i maj 2010. Nicke Grundberg säger att detta med största sannolikhet går igenom eftersom "frågan inte är speciellt kontroversiell", och att det finns en stor enighet hos medlemskårerna att bostäderna främst ska vara till för medlemmar i framtiden.
Anledningen till ändringen är enligt honom att SSCO som SSSB:s ägare ska ha en frihet att bestämma över kösystemet. Hittills har stadgarna sagt att man måste vara medlem i en SSCO-ansluten studentkår för att få stå i bostadskön.
Finns det någon risk att studenter som inte är medlemmar i en studentkår stängs ute helt från SSSB:s bostadskö i framtiden?
- Ja, om studentkårerna skickar de signalerna så finns det en möjlighet. Personligen ställer jag mig tveksam till att det kommer att hända. Men det är viktigt att bostäderna finns tillgängliga för de faktiska medlemmarna, säger Nicke Grundberg.
En trolig förändring är, enligt honom, exempelvis dubbla ködagar till kårmedlemmar.
Men vad händer med de som redan står i kön, behöver de oroa sig för att bli utslängda eller hamna på en sämre plats om de inte blir medlemmar i en studentkår efter 1 juli 2010?
- Nej, den grundläggande tanken är att ha en övergångs¬period som gör att ingen i det nuvarande systemet slängs ut eller drabbas på ett orättvist sätt.

Andrey Tibajev, ordförande för Stockholms universitets studentkår, SUS, säger att man inte tagit ställning till något specifikt system för bostadskön utan anser att det är upp till SSCO:s styrelse att fatta det beslutet.
- Viktigast för oss är att systemet blir tydligt och pedagogiskt samt att man slutar diskriminera studenter som kommer från resten av Sverige och resten av världen vilket är fallet i dag.
Hur menar du att dessa studenter diskrimineras?
- Det nuvarande kösystemet ger alla över 16 år rätt att ställa sig i kö till SSSB:s bostäder. En infödd stockholmare med storasyskon på högskolan har så klart mycket större möjlighet att känna till och utnyttja detta system än någon utifrån som precis bestämt sig för att flytta hit, säger Andrey Tibajev.
Problemet, menar han, blir extra tydligt eftersom människor från resten av landet eller världen saknar föräldrar eller kompisar som bor i Stockholm och kan skapa tillfälliga boendelösningar när någon egen lägenhet inte finns att få. Nicke Grundberg är inne på samma spår och säger att om en ändring i systemet skulle kunna minska kön, som i dag innehåller 45 000 personer, skulle främst inflyttade studenter gynnas, då de är i störst behov av en bostad.

Men att enbart förändringar i bostadskösystemet skulle förbättra situationen för stockholmsstudenterna har Andrey Tibajev svårt att se.
- Det enda som kan förbättra bostadssituationen för studenter i Stockholm är fler billiga hyresrätter och studentlägenheter. Inga tekniska lösningar eller kösystem kommer råda bot på grundproblemet att det råder akut bostadsbrist i Stockholmsregionen.
Han menar även att bostäderna inom SSSB precis som i dag främst ska vara till för kårmedlemmar i alla Stockholms studentkårer. På Södertörns högskolas studentkår, SöderS, håller man med: man kan inte "vara snälla för evigt och erbjuda allt åt alla, särskilt inte efter kårobligatoriets avvecklande" menar SöderS ordförande Sabine Pettersson och tillägger att man nu för första gången måste börja skilja på medlemmar och icke-medlemmar.
- Då måste ett medlemskap förknippas med medlemserbjudanden.
Hon menar att eftersom det är studentkårerna i Stockholm som står som ägare till bostäderna så finns det en klar vits med att fördelar ges till kårmedlemmar.