Eric Wretström, 21 år, pluggar civilekonomprogrammet sedan 2007 och uppskattar att han har fått cirka två till tre timmar per dag varje vecka i lärarledd undervisning sedan han började på Stockholms universitet. Han önskar dock att det var mera. Han tillägger att föreläsningarna har runt 500 studenter och att det blir mest "envägskommunikation". En gång i veckan är det seminarium och då gäller det att ställa sina frågor.
- Det är svårt när det kommer till matten på programmet, säger han och menar att fler skulle klara tentorna om det fanns mer tid med läraren.

Illustration: Amalthea Sandahl

I jämförelse med de studenter som uttalar sig i fackförbundens TCO och Juseks nya undersökningar har Eric Wretström en lyxtillvaro. Miniminivå för undervisning som det nuvarande resurstilldelningssystemet bygger på är 9 timmar i veckan, men enligt TCO:s rapport är det mindre än hälften av studenterna som får det. Den som studerar enskilda kurser i exempelvis ekonomi eller konstvetenskap får i snitt 4 till 8 timmars undervisning - i veckan. Inom det naturvetenskapliga fältet ligger tiden däremot på drygt 15 timmar.
Anledningen till problemet är enligt SU:s rektor Kåre Bremer den låga "studentpengen", alltså den ersättning som staten ger till universiteten per student. Enligt utbildningsdepartementet är det upp till varje universitet att självt bestämma hur man vill fördela resurserna. Studentpengen borde räcka till mer undervisning - om varje institution ville lägga mer resurser på det.
Studentpengen skiljer sig mellan olika studenter. En student inom humaniora ger ungefär 39 000 per år medan en student som läser teknik ger 88 000 per år.
- Vi vill inte ta pengar från naturvetarna och ge till humanister och samhällsvetare, säger Kåre Bremer angående utbildningsdepartementets uttalande och tillägger att även studentpengen för naturvetare är för låg.

Tomas Björk, prefekt för den konstvetenskapliga institutionen, där snitttiden för undervisning ligger på cirka fyra timmar i veckan, förstår att vissa studenter ger mer ersättning eftersom vissa utbildningar är mer resurskrävande. Men han nämner också en annan anledning till varför det är mindre undervisning inom humaniora och samhällsvetenskap.
- Vissa akademiker tycker att det inte ska vara så mycket undervisning på universitetet. Det ska inte vara som i skolan, utan man tycker att studenten ska klara av det ändå.
Han förklarar också att många institutioner skulle kunna ge mer undervisningstid till sina studenter. Men då måste också fler lärare anställas samtidigt som fler studenter måste få godkänt på kurserna, annars riskerar institutionen ett ekonomiskt bakslag. Och den risken vill inte många ta.
På varje institution ska det finnas ämnesråd som för en dialog med administration och lärare. Mer undervisningstid är ett önskemål som skulle kunna föras fram; den önskan är inte helt ovanlig, enligt Tomas Björk. Men på konstvetenskapen finns det i skrivande stund inget aktivt ämnesråd.

Det finns det däremot vid till exempel Musik- och teatervetenskapliga institutionen.
Jobbar ni aktivt för mer undervisningstid?
- Nej, det gör vi inte. Vi delar bedömningen att vi har för lite undervisningstid - det är ett stort problem redan på grundnivå som förvärras på avancerad nivå - men orsakerna till det ligger högre upp i beslutsprocessen än vad vi kan påverka genom institutionsstyrelsen eller ämnesnämnderna, säger Jonas Eklund, rådets vice ordförande, och tillägger att studenterna delar enga¬gemanget för humanioran med sina lärare.
- Vi försöker tillsammans göra vad vi kan för att öka kunskaperna om estetiska vetenskaper. Lärarna är redan överlastade, och en del tar av sin forskningstid för att ha seminarier med oss fast de inte får betalt för det.

Den blivande civilekonomen Eric Wretström är medveten om att han har mycket undervisning jämfört med andra studenter i ekonomi.
Vad skulle du säga om att bara få fyra timmars undervisning i veckan?
- Alltså man klarar sig ju alltid. Men visst skulle det bli svårare. Det är så mycket lättare om man får ha en lärare att fråga om saker som man inte förstår.