SUS får kritik efter jämlikhetsutredning - Nu ska ny likabehandlingsplan utformas

- Ledningen är inte tillräckligt proaktiv. Det finns en organisation i dag som inte främjar ett jämlikhetsintegrerat arbete, säger Elin Jägervall.
Hon menar samtidigt att viljan att integrera jämlikhet i organisationen är ett unikt och modigt initiativ av studentkåren. Rapporten Breddat deltagande i studier genom jämlikhetsintegrering är resultatet av en utredning som hon arbetat med under hösten, och som presenterades internt den 20 november i år. Den ska fungera som ett strategiförslag för hur SUS i framtiden rent konkret ska kunna arbeta mer jämlikhetsintegrerat.
- Om du till exempel ska fatta ett beslut. Tänk då på vad det får för konsekvenser för studenter med olika bakgrund. Att man alltid prövar frågan ur ett jämlikhetsperspektiv, säger Elin Jägervall och menar att hela strategin bygger på att ledningen går i bräschen för arbetet och även följer upp det.
Med breddat deltagande menas "en strävan att studenter, oavsett bakgrund, ska ha lika möjligheter att delta och klara av sina studier". Rapporten pekar på att viljan att arbeta jämlikhetsintegrerat finns inom SUS men att det saknas tydliga riktlinjer från ledningsgruppen för att ett sådant arbete ska fungera tillfredsställande. Förstudien till rapporten är baserad på intervjuer med fyra anställda på Stockholms universitet och tolv förtroendevalda vid SUS.

Studentkårens uppgift vad gäller breddat deltagande är i huvudsak att se till så att universitetet gör det som de enligt lag har en skyldighet att göra, det vill säga att arbeta för breddad rekrytering och jämlikhet. Men enligt Elin Jägervall är riktlinjerna för universitetet luddiga och otydliga, vilket skapar problem då SU "inte verkar vilja göra mer breddningsåtgärder än vad lagen kräver".
- För SU:s del behöver jämlikhetsarbetet bli mer decentraliserat. I dag bedrivs i princip allt arbete av Studentavdelningen och det skulle behövas ett tydligare stöd från ledningen, säger Elin Jägervall.
Hon menar att det är SUS ansvar att bedriva påverkansarbete.
- Det är inte SUS uppgift att bedriva egna verksamheter vad gäller breddat deltagande utan att försöka förändra de strukturella förutsättningarna.

Men för att SUS ska kunna driva på dessa frågor måste de själva, och då främst ledningsgruppen, förbättra sina kunskap¬er om: breddad rekrytering i allmänhet, de verksamheter som inverkar på breddad rekrytering och jämlikhet, och vilka beslutande och beredande organ som tar beslut rörande dessa verksamheter. För att ett påverkansarbete utåt ska fungera är det viktigt att det interna arbetet fungerar. Vad gäller detta menar Elin Jägervall att funktionärerna på SUS upplever att det saknas ett tydligt uppdrag från ledningen.
- Man efterlyser bland annat mer samarbete mellan enheterna, att deras arbete skulle följas upp och synliggöras mer och i vissa fall bättre rutiner vid överlämningen när funktionärerna byts ut, säger hon.
Av utredningen framgår även att en anvisning i enhetsbeskrivningen av vad jämlikhet innebär för varje område borde finnas och att man redan i rekryteringsfasen borde lyfta fram att ett jämlikhetsperspektiv är viktigt att ha i tjänsten.

Oscar Lavelid, andre vice ordförande och ansvarig för grenen studentinflytande vid SUS, håller med om att instruktionerna vid överlämningarna inte alltid varit tillräckliga. Han menar även att den mångfaldsplan som funnits på SUS hittills inte har implementerats tillräckligt, och att detta är ett skäl till varför man valt att lyfta frågan.
- Vi ser allvarligt på det här. Till en början var utredningen inte speciellt detaljplanerad utan var tänkt att undersöka både SU och SUS verksamhet vad gäller jämlikhetsintegrering. Sedan blev det mer av en intern utredning som visade på att vi inom SUS inte är tillräckligt bra och vi vill nu därför bli bättre, säger han.
Enligt rapporten skiljer sig synen på hur arbetet fungerar inom SUS mellan ledningsgruppen och funktionärerna. Ledningsgruppen säger sig inte känna något behov av att följa upp enheternas arbete mer än vad som görs, och att mötesformerna är bra och tillräckliga. Något som funktionärerna inte håller med om.
Vad tror du oenigheten beror på?
- Det är svårt att säga hur representativt det här är. Det är generella åsikter och även sett ur utredarens perspektiv. Sedan är mycket av det där rent organisatoriska frågor vilket är en hel undersökning i sig. Men problemet är väl egentligen att det inte har skett en jämlikhetsintegrering i dag, det är uppenbart. Därför är kritiken helt klart befogad, säger Oscar Lavelid.
SUS kommer nu att gå vidare i frågan genom att först och främst ta fram en likabehandlingsplan som ska vara färdigställd till första eller andra styrelsemötet för våren.
- Den kommer att utgå från resultatet av rapporten och handla om hur vi ska arbeta med den här frågan. Ledningen måste fatta beslut om hur jämlikhetsarbetet ska integreras, säger Oscar Lavelid.