VFU med förhinder

Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, är ett moment som alla blivande lärare måste gå igenom och innebär kort och gott att göra praktik på en skola.
På campus Konradsberg är de tre studenterna Jacob Larsson, Alexander Löf och Sofia Solensten överens om att informationen inte har fungerat.
- Ytterst bristfälligt. Det har varit oklart under vilka veckor VFU:n är schemalagd, säger Alexander Löf.
Sofia Solensten nämner att studenterna inte fick någon information om att det skulle vara ett informationsmöte om VFU i början av terminen. Jacob Larsson, som var på ett informationsmöte i början av sin utbildning, ansåg att informationen då var för allmänt hållen.

Denna bild förstärks av Per-Erik Andersson, VFU-samordnare på Värmdö:
- Informationen är otillfredsställande. Det är oklart när studenterna ska komma. Problemet beror på att lärarna inte schemalägger VFU:n tillräckligt snabbt.
Per-Erik Andersson jämför med Södertörns högskola, som är snabba och skickar ut informationen en månad i förväg. Han menar att kort varsel från SU innebär problem för lärarna på de skolor som skall placera och ta emot studenterna.
Även informationen om studenterna upplever han som bristfällig.
- Vilken inriktning och nivå studenten läser, till exempel. Ofta kommer det information från Stockholms universitet om att studenten går att placera både på högstadiet och gymnasiet. Sedan ringer studenten och är förbannad för att den ska bli gymnasielärare och har blivit placerad på en högstadieskola.
Detta är problem som Per-Erik Andersson menar att VFU-samordnarna har diskuterat med SU under drygt två års tid.
Gunnel Brolin arbetar på Regionalt utbildningscentrum på Stockholms universitet under VFU-sekretariatet. Angående informationen som går ut till studenterna säger hon:
- Det är fruktansvärt många studenter på SU, institutioner och samverkande ute i partnerområdena som är inblandade i VFU:n - informationen är absolut inte fulländad.
Kommer det att ske någon förbättring?
- Stockholms universitet måste försöka hitta ett system för att kommunicera ut de beslut som tas av lärarutbildningsnämnden samt för att följa upp dem. Det finns flera saker att göra, till exempel en VFU-portal.

När man väl kommit dit, hur fungerar VFU:n i praktiken? Studenten Jacob Larsson säger att den till stora delar varit bra, men att det beror på vilken handledare man får.
- Vissa handledare vet inte vad det innebär att vara handledare. Ofta frågar de studenterna om hur det ska fungera, och den informationen har vi inte fått. Det gör att lektionerna på Stockholms universitet går åt till klargöranden kring vad VFU-uppgifterna ska handla om.
En annan fråga är om nivån studenterna placeras på motsvarar utbildningens inriktning.
- Jag har varit på mellanstadiet, men är nu på högstadiet. Jag läser till gymnasielärare, så egentligen nej. Det verkar omöjligt att få en gymnasieplats . Jag känner inte till någon som har fått det, men det vore bra om det gick, säger Jacob Larsson.
Per-Erik Andersson menar att ju yngre barn studenten är inriktad mot, desto enklare är den att placera.
- Det är svårare att placera på högstadiet och gymnasiet, särskilt i vissa ämnen som samhällskunskap och historia. Lärarna är mer sparsmakade på gymnasieskolorna och noggrannare med att få ersättningen individuellt och inte till arbetslaget.

Andersson pekar på det som skedde år 2001, då ersättningen för att ta emot en student på VFU ändrades: från 1 300 kronor per vecka direkt till läraren, till 1 700 kronor per termin som i stället skulle gå till kompetenshöjande verksamhet för hela arbetslaget. Nu har den individuella ersättningen kommit tillbaka, men ersättningen är fortfarande bara 1700 kr per termin, säger Per-Erik Andersson.
Det är svårt att inte dra slutsatsen att detta system minskar incitamenten för den enskilda läraren att ta emot studenter.
Vad kan Stockholms universitet göra för att påverka så att fler studenter placeras på rätt nivå?
- Snabbare och tydligare information samt höjd ersättning, avslutar Per-Erik Andersson.

Gunnel Brolin ger däremot en annan bild.
- För det första är det en missuppfattning bland studenterna. Det finns ingen regelrätt utbildning mot gymnasiet, utan mot senare år i grundskolan och gymnasiet. Alla studenter är garanterade att få ha VFU på gymnasiet inom en av sina inriktningar, och det stora flertalet får ha det. Det har dock inneburit problem, främst för Kombinationsutbildningen och Kompletterande pedagogisk utbildning. Och vissa ämneskombinationer är svåra att placera, som samhällskunskap och religion.
På frågan varför ersättningen sjönk så drastiskt säger Gunnel Brolin att det fanns en strävan att organisera om praktiken. Stockholms universitet betalar ut lika mycket pengar nu som då, men utbetalningen på 1 700 kronor sker varje termin oavsett om studenten har VFU eller inte. Detta görs på olika sätt i i de olika partnerområdena, där det i vissa fall handlar om att den lärare som tar emot en student får färre undervisningstimmar som kompensation.
Har det skett några förändringar av VFU:n sedan sammanslagningen av Stockholms universitet och Lärarhögskolan?
- Nej, det har inte skett någon förändring som beror på sammanslagningen. Däremot är en förändring på gång efter påtryckningar från Högskoleverket, efter en utvärdering av lärarutbildningen i landet, om att förtydliga målen för VFU.
Gunnel Brolin menar att arbetet har varit intensivt och möjligen blev fördröjt av sammanslagningen. VFU:n kommer dock att förändras ännu en gång, förmodligen under våren 2010, bland annat med ett system för VFU-bedömning som efterfrågats av Högskoleverket.