Studentvardag i ett diktatoriskt land

Snövita läkarrockar, bårhus och solidaritet. Gadden har följt den belarusiska tandläkarstudenteten Polina Pisljakova under en helt vanlig dag vid Medicinska universitetet i Minsk, två timmars flygresa från Stockholm.

06.00 – 08.00: PÅ VÄG
Polina Pisljakova vaknar klockan 06.00 på morgonen. 06.25 går hennes buss. Då har hon hunnit duscha, äta fyllda pannkakor och springa till busstationen. Det är hennes mamma som gjort pannkakorna åt henne, men alla som delar lägenhet med Polina får äta dem. Belarusiska studenters vardag är präglad av många oskrivna regler. En av dem är: ”Det som ligger i kylskåpet tillhör alla.”
  Vanligtvis tar det bara 20 minuter att åka buss till universitetet, men på morgnarna kan det dröja nästan en timme. I Polinas skolväska ligger prydligt studieböcker, anteckningar och en vit läkarmössa. Den obligatoriska snövita läkarrocken har hon på sig, så att den inte ska bli skrynklig.
  – Ibland pekar läraren ut studenter som ser slarviga ut. Till tjejer säger de: ”Varför är din rock skrynklig? Är du någon mjölkerska?” Killarna får i stället tips: ”Ni måste gifta er grabbar, då kan er fru stryka åt er”, säger Polina.
  Genusdebatten har aldrig nått Belarus eftersom landet var isolerat under den sovjetiska regimen. Tjejer är vana vid att det är killar som bjuder dem på kaféer, släpper in dem först genom dörrar och hjälper dem att ta på sig sina jackor.
  Kön till garderoben tar aldrig slut eftersom det inte finns några lediga platser att hänga av sig på. Man måste vänta tills någon hämtar sin jacka, så att någon i kön kan lämna sin till en av de äldre damerna i blå rockar som sköter det hela.

08.00 – 12.00: ANATOMI
En lektion pågår i en och en halv timme, vilket regleras av sirenliknande ljud. Men på tandläkarlinjen pågår lektioner längre – i två timmar. När alla andra studenter har tio minuters rast är de framtida tandläkarna inne i klassrummet.
  Det tar fem år att bli tandläkare i Belarus. Efter det ska studenter som läst avgiftsfritt göra obligatorisk tjänstgöring i tre år – statliga tjänstemän bestämmer var den nykläckta tandläkaren ska placeras. Om studenten vägrar får hon eller han inte sitt diplom och anmäls. Det är delvis därför Polina, som går sitt första år, betalar studieavgiften. Hon måste då också ordna praktikplats på egen hand. Polinas föräldrar tog lån för att klara av studieavgiften på 15 000 kronor per år. En genomsnittlig månadslön i Belarus ligger runt 500 kronor.
  Under varje lektion och seminarium kollar läraren närvaron. Den som inte är på plats måste komplettera frånvaron med uppgifter. Kan man inte styrka frånvaron med läkarintyg får man betala som straff för skolket. Om man missar ett seminarium, får man betala 90 svenska kronor för varje utebliven timme. Studiebidraget ligger på 300 kronor i månaden för studenter som studerar avgiftsfritt. Studenter som betalar avgift, som Polina, får inget studiebidrag. Höga betyg kan dock leda till en sänkning av studieavgiften.

12.10 – 14.10: FILOSOFI
Mitt på väggen hänger landets statssymbol och flagga. Föreläsaren pratar utifrån sina anteckningar utan att ha den minsta kontakt med klassen. Alla antecknar.
  – I själva verket är det bara de på första raden som antecknar. Man kopierar av varandra; engelska, historia och massa annat som ska lämnas in eller redovisas snart, säger Polina.
Det råder en stark solidaritet bland studenterna. Alla delar med sig av anteckningar, hemläxor och även fusklappar. De som vill behålla sina anteckningar blir ofta utstötta och kallas för plugghästar.

14 .20 – 16.20: VITRYSKA STATENS IDEOLOGI
Polina säger att på denna lektion kollas inte närvaron, så det är lika bra att strunta i den och gå till matsalen i stället. Det finns ingen tradition av att ta med sig matlådor här. Maten i matsalen är billig och utbudet är stort.
  Vi träffar Polinas klasskompisar. I hennes grupp finns 20 studenter, varav fem är från utlandet: Baltikum, Libanon, Irak, Syrien och Tadzjikistan. De som inte kan ryska läser på engelska, och har mildare villkor. Utländska läkarstudenter har däremot mycket svårt att hitta jobb i Belarus, men många bryr sig inte om det:
  – I Litauen är det svårt att komma in på medicinska universitetet, därför är jag här. Efter utbildningen ska jag hem, validera mina kunskaper i ett år och sedan får jag jobb direkt, förklarar Ernestas Uljavichus.

16. 25 – 17.55: ENGELSKA
I dag ska man lämna in så kallade ”svansar”, olika kompletterande uppgifter som man har missat tidigare. De flesta har förberett en översättning av en vetenskaplig artikel från engelska till ryska.

18.00 – 19.30: TOPOGRAFISK ANATOMI
Jag får inte närvara, eftersom det pratas om att läraren känner igen alla de 150 studenter som går tandläkarlinjens första år.
  Femte året brukar det bara vara 70, 80 studenter kvar, enligt Polina.
  Efter sista seminariet stannar många studenter kvar på universitetet. De går ner till universitets bårhus där de undersöker delar av döda kroppar.

19.30: DAGEN NÄRMAR SIG SITT SLUT
Polina åker hem. De två tjejer som hon delar en tvåa med är redan hemma. Lägenhetens ägare tar 300 dollar svart i hyra (många använder sig av dollar i svarta affärer).
  Socialt svaga studenter som läser avgiftsfritt har rätt att bo i en studentkorridor. Månadshyran på campus ligger på 17 kronor för belarusiska studenter och mycket högre för utländska studenter. Man bor fyra personer i rummet, och hela korridoren delar på kök, dusch och toalett. Man får inte komma hem efter midnatt och alla besök registreras.

________________________________________________________________________________

I slutet av april hölls lokalval i Belarus. Polina, och andra tandläkarstudenter som kommer från andra städer, kunde rösta i förväg och i så fall få en dag ledigt. Polina bryr sig inte om att hennes valsedel kanske kommer att bidra till valfusk. Hon vill avsluta universitet med bra betyg, skriva några forskararbeten och sedan plugga vidare utomlands.
  Polina Pisljakova heter egentligen något annat.