
Illustratör: Gustaf Öhrnell
Antalet människor som lever i demokratier världen över ökar med tiden. Men är demokrati något som utvecklas i varje land steg för steg, eller är det en egenskap som ”smittar” mellan länder? Analyser på Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet visar att demokratisering gick långsamt på 1800-talet – men numera går fort.

Illustratör: Gustaf Öhrnell
Tidigare innebar en incheckning på Arlanda att man lämnade in bagaget, i dag är det ett sätt att visa för sina Facebookvänner att man är en världsmedborgare på resande fot. I sin civilekonom-uppsats Jag checkar in alltså finns jag har Rosalin Örnefalk och Sebastian Szabolcs undersökt varför det blivit populärt att checka in på olika platser.

Illustratör: Gustaf Öhrnell
Konspiratoriska scenarier om folkhemmet som den amerikanska imperialismens socialfascistiska lydstat. Hot från cementerade fördomar och högerextrema krafter inom stats- och polismakten. Det är några tendenser som Michael Tapper upptäckt i sin avhandling Snuten i skymningslandet, när han granskade svenska polisberättelser i roman och film från åren 1965–2010.

Illustratör: Sissela Jensen
I fyllehistorier blir gränserna för tillåtna och otillåtna beteenden tydliga. Normbrott och provokationer gör dem intressanta att lyssna till men också att analysera. Etnologen Susanne Waldén har i sin avhandling undersökt hur berusningsberättelser speglar sin samtid.

Foto: Östen Axelsson
Östen Axelsson doktorerade i estetisk psykologi våren 2011. I sin avhandling, som bland annat bygger på egna fotografier, utvecklar han en ny teori om estetisk upplevelse.
För Gaudeamus läsare berättar han om hur det hela började, varför lagom är bäst, samt om hur den som har ambitionen att doktorera (inte) ska gå till väga.

Illustratör: Cornelis Rikken
Historieämnet måste ständigt anpassas till förändringar i samhället. Några av vår tids främsta utmaningar är det ökade intresset för miljö-, genus- och postkoloniala perspektiv.
I Vanja Lozics avhandling berättar gymnasieungdomar i Malmö själva om sin syn på historieämnet. I en värld som präglas av migrationsströmmar och globalisering aktualiseras ämnet varje dag.

Foto: Chanda Björk
Förprogrammerad barnaföderska som har det tufft i karriären. Den bilden av ”kvinnan” framträdde i svensk dagspress på internationella kvinnodagen 2010. I sin c-uppsats i retorik har Moa Mattsson med hjälp av begrepp som metaforer och troper undersökt tidningarnas bildspråk. Språket kan både reproducera och förändra våra förväntningar på vad en kvinna är, eller bör vara, skriver hon.
Hur kan man länka olika processer i fysik till ekonomi? Det är temat i Michael Lindbergs D-uppsats. Att belysa ekonomiska händelseförlopp utifrån en fysikers synvinkel menar han kan ge ökad förståelse för prisförändringar på marknaden såväl som för börskrascher.
Här presenteras ämnet ekonofysik för en bredare publik. Essän fokuserar särskilt på den stora börskraschen världen över den 19 oktober 1987, även kallad ”den svarta måndagen”.

Illustratör: Amalthea Frantz

Illustratör: Monica Byekwaso