Publicerades: 13 Dec 2011, 10:28

Illustratör: Tanja Metelitsa
Vem har inte tänkt på Mellanöstern det senaste året? Den arabiska vårens sprängkraft har gjort att området just nu är på allas läppar.
Länder som Libyen, Tunisien och Egypten reser sig efter decennier av förtryck. Samtidigt, långt ifrån revolutionens segerrop, märks de nya politiska strömningarna ända till decembermörka Sverige. För här har de arabisktalande länderna blivit trendiga. Den stereotypa bilden av hedersförtryckta kvinnor och skurkaktiga män från filmens värld har bytts ut. Nu är ”araben” plötsligt unga män och kvinnor som trotsar fruktade diktaturer med livet som insats. En romantiserad bild kanske, men det har trots allt väckt ett gehör bland människor i väst som känner sympati med folket som vill ta ödet i sina egna händer.
Titta dig omkring och du kommer märka hur den arabiska kulturen och ekonomin fått allt större betydelse runt om i vårt avlånga land. Listan över var de arabiska influenserna syns just nu kan göras hur lång som helst. Se bara på de nya kokböcker som kommer. Per Moberg lagar nu arabisk bönsallad till sina ursvenska älgstekar, på nattklubbarna i Stockholm spelas plötsligt gamla arabiska proggartister och på Dramatens stora scen har föreställningen Den arabiska våren satts upp. Man talar om hur de revolutionära strömningarna avspeglar sig i litteraturen och samhället även i Sverige. ”Den arabiska våren tillhör alla”, utbrast Dramatens chef Marie-Louise Ekman innan föreställningen invigdes. Och det tycks den göra.
Allt fler svenskar vill också lära sig att prata arabiska. Jag själv är en av dem. Just nu läser jag en grundkurs i arabiska på Stockholms universitet, ett av sju universitet och högskolor som ger kurser i språket. Antalet studenter i arabiska har ökat lavinartat den här hösten. Trycket var så högt att antalet reserver steg med ofattbara 285 procent jämfört med för två år sedan, enligt statistik från Verket för högskoleservice. Vi är med andra ord många som anar vad som är på väg att hända. Regionen kring Mellanöstern och Nordafrika är ingen Versace-trend som går över när nästa säsong kommer. Det är en trend långt mer hållbar än så.
Men det är inte bara studenter, nattklubbsägare, kokboksförfattare och kultureliten som hakat på den arabiska trenden. Den femte oktober i år öppnade Svenska Exportrådet ett kontor i Bagdad. Sverige har i och för sig handlat med Irak länge, redan under 1980-talet var det Sveriges tredje största exportmarknad i Mellanöstern, men nu ser man nya strömningar. Förra årets export till Irak från Sverige motsvarade 830 miljoner kronor och nu tror Exportrådet att den kommer växa ännu mer.
Den arabiska våren kan ge ett nytt ansikte till Sveriges araber. Vissa hävdar kanske att det inte behövs, men det finns också de som har upplevt att det ibland varit skamfyllt att tala om att man är arab. Det har varit lätt för den fördomsfulle att klumpa ihop en grupp människor och döma utifrån stereotypa fördomar. Men i takt med att intresset för området vuxit har också människorna allt mer fått bli individer, i stället för ett kollektiv. En vän till mig sa ”Jag hoppas att vi kan få tillbaka lite av vår värdighet”. Men samma vän sade också att han känner en rädsla. En rädsla för att allt ska slå tillbaka och att den arabiska kulturen och människorna ska hamna ännu längre bak än innan. Om islamistiska regeringar tar över i länderna där man nu störtat diktaturer finns en fara för att trendbubblan spricker. Låt oss bara hoppas att den positiva synen på arabiskan och Mellanöstern lever vidare när trenden svalnar.
Karolina Schützer
gaudeamus@sus.su.se
Kommentera