I queersalsan får alla lov

Latinska rytmer strömmar genom rummet i RFSL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm. Det är onsdagskväll och dags för queersalsa. De åtta deltagarna i nybörjargruppen står på led, svänger på höfterna och värmer upp med grundstegen under ledning av Peter Csaszti och Malin Backström.
  – I queersalsan finns inte den traditionella uppdelningen där tjejerna ska vara avklädda, snurras runt och visas upp av män som står stilla, ser maskulina ut och bestämmer. Alla deltagare får lära sig att både föra och följa. Det är roligare att kunna båda delarna av dansen, säger Peter Csaszti som är iklädd jeans och en svart t-shirt med texten ”Ask me to lead or ask me to follow!”
  Han växte upp med föreställningen att män inte dansar. Det var först i de sena tonåren som insikten landade att han kunde gå på dansskola, men atmosfären på salsaklubbarna under 1990-talet tillät inte att män bjöd upp andra män. I vår ska Peter Csaszti börja läsa genusvetenskap på Stockholms universitet.
  – Det känns bra att få läsa den teoretiska delen av något som jag hela tiden sysslar med praktiskt i min vardag.

Roligt att växla roller
Deltagarna övar i par på steg som de lärde sig förra gången. Stegen kommer från den vanligaste typen av salsa i Sverige, Los Angeles-style, som dansas fram och tillbaka över en linje med många och snabba snurrar. I nybörjargruppen byter personerna partner och växlar mellan att föra och följa. Daniela Bergdahl, 33, tycker att det är roligt att lösa upp rollera.
  – Det är bra att få öva sig att föra, särskilt för mig som är van att följa. Jag har en teori om att det kan ha effekt på självförtroendet även utanför kursen. Jag övar inte på att föra annars i livet just nu och det här är ett tryggt ställe att träna på, säger hon.
  Malin Backström har länge lärt ut samkönad pardans och Peter Csaszti har i många år dansat på bland annat Salsaakademien i Stockholm. Det är den tredje terminen de håller kursen i queersalsa på RFSL tillsammans. Och intresset har ökat. Förra terminen kom totalt cirka 15 personer till nybörjar- och fortsättningskurserna, under hösten har dubbelt så många deltagit. På salsafesterna som hålls en fredag i månaden brukar runt 30–50 personer dyka upp. Förfrågningarna om kurser på andra håll har också blivit fler.
  – Folk har börjat förstå vilket bra verktyg queersalsan är. Pardansen har länge varit heteronormativitetens [föreställningen om att alla är heterosexuella,  reds. anm.] sista utpost, de stereotypa könsrollerna är så självklara att vi inte ens tänker på dem, säger Malin Backström.

Alla får dansa
Malin Backström berättar att queerkursen har en fördel framför många andra dansskolor, vilka ofta har problem med att få ihop lika många personer av varje kön. Männen räcker i många fall inte till och kvinnorna får vänta på sin tur att dansa. Inom queersalsan kan alla i stället dansa med alla.
  Petra Mandal, 46, för Gustav Levy, 75, runt i en snurr. Han tycker att det är spännande att följa.
  – Det är inte lätt har jag märkt. Den som följer måste öva upp en känslighet för signaler. Det känns också som att jag förstår bättre nu hur jag ska föra. Att byta mellan rollerna är gymnastik för hjärnan, säger han.