Publicerades: 18 Jan 2012, 12:09
Hot mot rättssäkerheten eller helt enligt reglerna? Att Skolverket har anlitat bemanningsföretaget Proffice för att handlägga ansökningar om lärarlegitimation har väckt stark kritik. I ett så tidigt skede borde Skolverket sköta handläggningen själva, menar Ebbe Nyman på Stockholms universitets studentkår.
Efter Dagens nyheters avslöjande att det i princip är bemanningsföretaget Proffice som beslutar om ansökningar om lärarlegitimation har debatten gått varm. Förfarandet har anklagats för att inte vara rättsäkert och bland andra Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, har sagt att lärarlegitimationen är underfinansierad och dåligt planerad. På tisdagen kom nya uppgifter om att lärare fått behörighet i ämnen de inte är utbildade i eller har undervisat i. Miljöpartiet har också anmält Skolverket till konstitutionsutskottet och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har kallats riksdagens utbildningsutskott i morgon torsdag.
För lite resurser eller tidsbrist
Ebbe Nyman, påverkanssekreterare för lärarutbildningarna på Stockholms universitets studentkår, tycker att det är problematiskt att behandlingen av ansökningarna lagts ut på entreprenad, framförallt i ett så pass tidigt skede.
– Det är beklagligt att de som tillhandahåller legitimationen inte har fått resurser att göra det själva och på ett ordentligt sätt. Med tanke på hur ny legitimationen är och att det införs nya rutiner borde Skolverket samla information om hur allt går till, för att sedan kunna utvärdera och utveckla arbetet. På det här sättet blir det svårt att få en bra överblick.
Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket, menar att det inte handlar om resurser utan att verket fick i uppdrag att på kort tid utforma systemet. De visste att nära 200 000 lärare och förskolelärare skulle ansöka om legitimation, men inte när.
– Det här har varit ett bra sätt att komma igång snabbt. Genom Proffice kan vi anpassa bemanningen efter söktrycket. Det gör också att vi på Skolverket kan fokusera på att utveckla system, ta fram regelverk, bedömningsmallar och göra uppföljningar, säger han.
Finns det något problem med att Skolverket har fått kort tid på sig?
– Det är klart att det är en stor utmaning att på kort tid utveckla IT-system och att göra det parallellt med att förbereda hela arbetet. Det är också en anledning till att vi blev försenade i höstas.
Lätt att anpassa bemanningen
I DN-artikeln framkom bland annat att det är unga, oerfarna akademiker som fattar beslut om lärarlegitimationerna, i princip utan kontakt med verket och att Skolverket bara ägnar varje beslut högst fyra minuter. Det stod också att det krävs särskilt lagstöd för att lämna ifrån sig myndighetsutövning, något som Skolverket gått runt genom att ha ett avtal med varje enskild anställd. En lärare som DN talat med ska också ha blivit behörig i 14 ämnen, exempelvis kemi för högstadiet, trots att hon är mellanstadielärare och aldrig varit i en kemisal.
Tommy Lagergren känner inte igen sig i flera av uppgifterna från DN. Han menar att Skolverket har kontinuerlig kontakt med Proffice och att det inte finns någon tidsgräns för hur länge de granskar ett ärende. Han säger även att alla beslut fattas av Skolverket som granskar varje ärende två gånger. Bemanningen på verket, som är fem personer, kan också ökas om det skulle behövas.
– Vi har utrett frågan och följer regelverket när vi anställer personal till vårt förfogande på det här sättet. Vi har inte lagt ut myndighetsutövningen utan fattar alla beslut själva. Personalen på Proffice gör en förhandsbedömning.
Få har hört av sig om felaktiga beslut
Några få lärare har hört av sig till Skolverket för att diskutera sina beslut. Tommy Lagergren förstå om en del lärare tycker att det är konstigt att de får behörighet i ämnen de inte jobbat med på många år.
– Personer som utbildade sig till mellanstadielärare på 1980-talet får till exempel ofta en bred utbildning med behörighet i 14 ämnen. Det beror på tillvalskurser och hur lärosätet har utformat examensbeviset.
Är det rimligt?
– Vi ska ge legitimation utifrån utbildning och examensbevis. Det är orimligt att vi ska överpröva en examen som utfärdades för 30 år sedan och säga att den inte gäller längre.
Utbildningsminister Jan Björklund har sagt han inte ser några problem med att Skolverket har lagt ut behandlingen av legitimationsansökningarna på entreprenad.
Lagen om krav på lärarlegitimation för att bli tillsvidareanställd eller byta jobb träder i kraft den 1 juli i år. Runt 180 000 lärare ska legitimeras. Hittills har 1 500 legitimationer utfärdats.
Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@sus.su.se
Kommentera